Hedersproblematik

”Sara var 11 år när de hedersrelaterade begränsningarna började. Hon förbjöds att gå i tajta byxor och korta kjolar. När familjen hade gäster skulle hon inte visa sig utan bara sitta på sitt rum. Kontrollen över Sara blev bara värre med åren. När hon började skolan var hon tvungen att gå med sina bröder både dit och hem, för de skulle ha koll på vad hon gjorde” (dinarattigheter.se)

Bakgrund

Sedan 2006 har Hälsokällan drivit ett arbete för att stärka Fyrbodals kommuners och regionala verksamheters arbete mot hedersproblematik i syfte att barn och ungdomar ska växa upp i ett samhälle med goda relationer och en vardag fri från våld. Alla barn och ungdomar oavsett bakgrund, funktion, etnicitet, kön och familjekonstellation har rätt att växa upp under goda uppväxtvillkor.

Hederns uttryck

Hedersrelaterat våld och förtryck bygger på föreställningar som begränsar ungdomar (och människor) utifrån våld och kontroll i hederns namn. Det tar sig uttryck och kännetecknas av att individens intresse är underordnad familjens. Individens handlingar anses påverka hela familjens och släktens anseende. En central del i hedersproblematiken är att individens sexualitet är hela familjens angelägenhet. Kravet på kyskhet och normer om att vara oskuld är centrala föreställningar i en hederskontext. I vardagen kan det även handla om att unga människor (i synnerhet flickor) begränsas i vardagen i fråga om klädsel, relationer, men även kopplat till val av utbildning, arbete samt äktenskapstraditioner. Även unga män kan bli gifta mot sin vilja och unga hbtq-personer betraktas ofta som ett hot mot familjens rykte och heder.

Ett arbete i linje med jämställdhetspolitiken

Arbetet mot hedersproblematik tar tydlig ställning mot våld och övergrepp. Arbetet mot hedersproblematik hämtar även stöd i FN:s konventioner om det mänskliga rättigheterna, Europarådets Istanbulkonvention samt barnkonventionen. Dessutom ligger arbetet i linje med det övergripande målet för jämställdhetspolitiken i Sverige som säger att: ”Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”. Det övergripande målet konkretiseras i sex delmål. Ett av dessa delmål fastställer att: ”Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.”

Hälsokällan utbildar personal inom kommuner och regional verksamhet

Sedan många år tillbaka arrangerar Hälsokällan grundutbildningar och nätverksträffar mellan olika aktörer som arbetar mot att förebygga och/eller kunna förstå hedersförtryckets mekanismer och uttryck. Dessutom fördjupar vi kunskaperna genom olika seminarium om kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap och barnäktenskap, heder och hbtq-frågor.

Under 2019 eller 2020 avser Hälsokällan att fördjupa sitt arbete och arbeta metodutvecklande med en kommun för att utveckla en mer systematisk samverkan. Varje organisation behöver analysera sina styrkor och svagheter för att kunna förebygga och möta ungdomar som riskerar att utsättas för hedersproblematik. En sådan analys är en förutsättning för att kunna skapa en väl fungerande samverkan mellan exempelvis skola, socialtjänst, ungdomsmottagning och polis.

Läs mer om hedersförtryck

Läs mer på hedersfortryck.se som uppdrag av regeringen driver sajten genom Länsstyrelsen Östergötland. Sajten är en informationssida för alla som på ett eller annat sätt kommer arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer som t ex barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor.

Läs också hur skolan kan arbeta i Hedersrelaterat våld och förtryck (Skolverket 2018).