Att främja skolnärvaro

Sverige har undertecknat FN:s Barnkonvention. Enligt artikel 28 i Barnkonventionen ska varje medlemsstat erkänna barnets rätt till utbildning. Skolan samt andra aktörer måste agera för att alla barn och ungdomar ska ha rätt att få sin utbildning tillgodosedd där är närvaron i skolan central. ”Every day matters, every lesson counts”, för att citera Hancock, m fl (2013).

Varje elevs skolnärvaro och skolfrånvaro är unik, och behöver arbetas med och utredas som sådan. Redan i lågstadiet kan destruktiva mönster börja skönjas, konstaterar regeringens utredare Malin Gren Landell. För några år sedan, presenterades den omfattande rapporten SAKNAD Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Det bästa sättet att slippa problematisk frånvaro är att arbeta närvarofrämjande.

I FN:s konvention om barnets rättigheter ska alla medlemsländer se till att särskilt vidta åtgärder för att främja närvaro och vidta snabba åtgärder vid studieavbrott. Skolplikten är en av byggstenarna i det svenska utbildningssystemet. En förutsättning för att kunna leva upp till skolplikten är att eleverna är närvarande i skolan. Att klara skolan är den enskilt viktigaste faktorn för barns utveckling och framtid. Att öka skolnärvaron är därmed en vinst både för den enskilda individen, men också för samhället i stort.

Faktorer som främjar skolnärvaron

Det finns en mängd olika faktorer som främjar närvaron på en skola. Det handlar om allt från att främja goda relationer mellan elever, personal och vårdnadshavare. Alla på skolan, lärare och övrig personal, ska förmedla till alla elever att ”jag ser dig, du är en del av ett team”. Alla ansvarar därmed i någon mån för alla elever, men varje elev ska ha en lärare eller mentor som har en mer personlig kontakt. Sträva efter att utse personal efter elevens behov. En väl utbyggd Studie och yrkesvägledning är en ytterligare faktor för att öka motivation och att främja valkompetensen hos varje elev.

Från ett kommunalt perspektiv bör frågan vara prioriterad i alla led, hos politiker, ledning och medarbetare. Självfallet bör även skolan arbeta kunskapsfokuserat, där alla elever oavsett förutsättningar har rätt till och får sin utbildning. Goda närvaro- och frånvarorutiner är andra faktorer som är viktiga, gärna kopplat till ett digitalt system. Genom goda rutiner kan skolan redan tidigt uppmärksamma en begynnande frånvaro och/eller ströfrånvaro. Vid eventuell frånvaro bör den uppmärksammas omgående och här är dialogen med eleven central (s k skolsocial kartläggning). Även samverkan med andra aktörer, så som socialtjänst, Barn och Ungdomspsykiatri och eventuella mobila skolteam är andra faktorer som främjar närvaron. Politiker i exempelvis Barn och Utbildningsnämnder bör efterfråga månatlig statistik över hur närvaro och frånvaro ser ut på respektive enhet.

Riskfaktorer för problematisk skolfrånvaro

Det finns en mängd olika riskfaktorer där elever etablerar en problematisk skolfrånvaro. Förenklat kan dessa delas in skolfaktorer (exempelvis bristande uppmärksamhet på närvaro och frånvaro, ströfrånvaro, stadiövergångar, skolbyten, skolklimat, förekomst av kränkningar, fysisk skolmiljö och pedagogiska faktorer), individfaktorer (somatiska besvär, funktionsvariationer, besvär av oro, rädsla och nedstämdhet, problematisk datoranvändning samt bristande självförtroende och självkänsla ) samt sociala faktorer (familjesituation, normbrytande beteende, kamrater och bostadsområdets betydelse).

Lösningar

Malin Gren Landell är psykolog och författare till utredningen Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, som hon skrivit på regeringens uppdrag. Hon får ofta frågan vilka som är de vanligaste skälen till problematisk skolfrånvaro men väljer helst att inte svara. Orsaken är att hon vill undvika att styra synen på vilka lösningar man ska ta till.
– Det är så olika från person till person och man måste kartlägga på både individnivå, skolnivå och vad gäller social miljö och familjebakgrund och se hur dessa faktorer samverkar för just den eleven. Men centralt är att varje skola bör se över sitt arbete på samtliga nivåer. Där är även ett samarbete mellan olika aktörer så som skola, socialtjänst, kultur och fritid samt barn och ungdomspsykiatri helt nödvändigt.

Kommunerna och huvudmännen är involverade

Arbetet kring skolnärvaro och skolfrånvaro bedrivs tillsammans med huvudmännen och skolenheterna i Fyrbodal. Primära målgrupper är personal, rektorer och skolchefer. Fortlöpande arrangerar Hälsokällan utbildningar, nätverksträffar för erfarenhetsutbyte samt konferenser för erfarenhetsutbyte och kunskapspåfyllnad kring skolnärvaro och skolfrånvaro.

Kontaktpersoner

Henrik Erlandsson

Verksamhetsutvecklare Hälsokällan
https://www.fyrbodal.se/wp-content/uploads/2018/11/henrik-erlandsson-fyrbodals-kommunalforbund-150x150.jpg

Anne-Sofie Skälegård

Verksamhetsutvecklare Hälsokällan
https://www.fyrbodal.se/wp-content/uploads/2018/12/silhouette-fyrbodals-kommunalforbund-150x150.png

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra ditt besök. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?