Utbildningsdag om Våld i ungas parrelationer

De senaste årens forskning om våld i ungas parrelationer, belyser behovet av en ökad kunskap för att systematiskt kunna arbeta för att förebygga våldet
En utbildningsdag av Hälsokällan Fyrbodals kommunalförbund ihop med föreläsare Magda Augustsson, kurator på Enheten mot våld i nära relationer i Trollhättan och Sofia Persson, Fältsekreterare i Trollhättans stad.
En uppväxt fri från våld.
Kunskapen till våld är allmänt låg och det bidrar till att fenomenet ofta blir osynligt.
Alla barn och ungdomar har rätt till ett liv fritt från våld – barnkonventionen. Man kan bli utsatt från sin första kärleksrelation, i bland annat hemmet, skolan eller i föreningslivet.
– Därför är det viktigt att vi jobbar med att öka kunskaper om våld i ungas parrelationer, för att kunna förebygga att det sker, samt tidigt kunna uppmärksamma signaler och tecken och arbeta för en uppväxt fri från våld, berättar Henrik Erlandsson från Hälsokällan, Fyrbodals kommunalförbund.
Forskningen visar på:
- våldet i ungas parrelationer behöver synliggöras
- kunskaperna om våld och våldsutsatthet behöver ökas i målgruppen bland föräldrar och professionella
- insatserna för unga som löper högre risk att utsättas för våld behöver stärkas
- möjligheterna att upptäcka våldet behöver bli bättre
- insatserna för unga med erfarenhet av våld behöver stärkas
Föreläsare Magda Augustsson och Sofia Persson.
Vad är våld?
Våld är varje handling riktad mot en annan person som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer, eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller att avstå från något som den vill. Isdal. P, 2001. (definition från forskningen). ”Vad betyder det här, det är alla handlingar oavsett om det är fysisk eller psykisk handling som påverkar någon på det här sättet”, berättar Magda Augustsson.
Olika former av våld i ungas kärleksrelationer är bland annat psykiskt, digitalt, fysiskt och sexuellt våld. Magda och Sofia gav olika exempel under dagen från våld i ungas relationer och belyste normaliseringsprocessen som är en faktor i att ta sig i från relationerna.
Särskilt utsatta grupper: personer med funktionsvariation, Hbtqi personer, dåliga kunskaper i språket, låga kunskaper om sina rättigheter, ålder, missbruk, beroende och hederskultur.
Den största utmaningen
Statistik från Våld i ungas nära relationer gjordes från 149 skolor i Sverige bland 15–16 åringar. Där man ser att 1 av 3 har varit utsatta någon gång för våld i sina relationer, där digitalt och psykiskt våld var vanligast. Konsekvenser av våld i ungas parrelationer är bland annat att skolresultat påverkas negativt, psykisk ohälsa ökar och bristande tillit till vuxenvärlden.
Många ungdomar berättar att de inte har förtroende för vuxna kring det digitala våldet, då vuxna förringar. De platser där våldet är som vanligast är i hemmet och i skolan. Forskningen ser också att unga upplever att vuxna ser våldet men gör inget åt det.
”Den största utmaningen är att få vuxna att se och agera på våld och att få unga som upplevt/upplever våld i kärleksrelationer att söka hjälp och stöd. Genom att föreläsa om vad som är våld, hur det kan se ut, får ungdomar en större förståelse kring våldet och kan bättre söka stöd och hjälp”, berättar Sofia Persson.
Schyssta relationer
Schyssta relationer är en verksamhet som drivs i samverkan mellan Enheten mot våld i nära relationer och Fältenheten. Huvuduppdraget är att verksamheten ska jobba mot våld i ungas parrelationer genom att erbjuda kompetensutveckling till professionella, individuellt stöd till målgruppen och genom uppsökande arbete sprida kunskap, samt omvärldsbevaka kring området våld i ungas parrelationer.
– En viktig dag där 12 av 14 kommuner i Fyrbodal var representerade, berättar Henrik Erlandsson från Hälsokällan, Fyrbodals kommunalförbund.
Kontaktpersoner

