Självständighet vid kognitiv svikt

Att förstå och bemöta människor som drabbas av kognitiv svikt är en viktig utmaning för vården eftersom det påverkar individens självständighet, relationer och förmåga att delta i vardagen. Därför arrangerade Fyrbodals kommunalförbund, genom Ludvig Toftedahl och Ulrika Hernant, i slutet av november en inspirationsdag som samlade vårdpersonal från hela Fyrbodal. Syftet var att stärka vårdpersonalens kompetens och erbjuda konkreta verktyg för att ännu bättre kunna stödja människor som lever med kognitiv svikt.

Vad är kognition och kognitiv svikt?

Beata Terzis, legitimerad psykolog och medicine doktor i kognitiva sjukdomar, inledde dagen med en föreläsning om kognition och hjärnans centrala funktioner samt hur störningar i den kognitiva förmågan påverkar individens självständighet och vardag. Hon beskrev människans sex centrala kognitiva funktioner – minne, språk, social förmåga, uppmärksamhet, rums- och kroppsuppfattning samt förmågan att planera och utföra handlingar – och hur dessa är ömsesidigt beroende av varandra.

Beata förklarade att exekutiva funktioner, som inkluderar initiativtagande, delad uppmärksamhet, abstraktionsförmåga, minne, impulskontroll och utvärdering, är särskilt känsliga vid kognitiv svikt. När dessa funktioner brister blir det ofta tydligt i individens förmåga att hantera vardagliga situationer.

Beata Terzis berättade vidare om hjärnans neuroplasticitet – dess förmåga att förändras och anpassa sig genom erfarenhet och träning. Hon poängterade att även vid kognitiv svikt finns det möjligheter att stärka hjärnans funktioner genom rätt insatser. Genom att utnyttja procedurminnet, som fungerar som hjärnans ”automatiska pilot”, kan man vårdpersonal hjälpa till att skapa rutiner som minskar behovet av komplexa beslut. Hon gav rådet att arbeta i ett lugnt tempo för att undvika att överväldiga hjärnan, och att ge tydliga, konkreta instruktioner för att minska kognitiv belastning.

Vid kognitiv svikt kan även perceptionen påverkas, vilket kan leda till svårigheter att tolka och integrera sinnesintryck. Dessutom försämras filtreringen av intryck, vilket gör individen känslig för överstimulering.

Personer med kognitiv svikt har därför lätt att drabbas av hjärntrötthet. Hjärnan måste arbeta hårdare för att kompensera för sina brister, vilket leder till snabbare utmattning. För att möta detta betonade Beata Terzis vikten av att erbjuda hjärnvila och skapa miljöer som är strukturerade och förutsägbara.

Avslutningsvis påminde Beata om vikten av ett empatiskt och individcentrerat förhållningssätt. Genom att fokusera på individens kvarvarande resurser och styrkor kan vårdpersonal bidra till att skapa en känsla av trygghet och sammanhang för personer med kognitiv svikt. (Bilden på Beata har vi lånat från Gothia Kompetens).

Bemötande och anhörigstöd

Anette Westerlind och Anna-Lena Lois från Minnesmottagningen i Uddevalla delade insikter om hur tidig diagnos och rätt bemötande är avgörande för att stödja både patienter och deras anhöriga. De underströk att ett lyhört och respektfullt bemötande kan skapa en känsla av trygghet och delaktighet, vilket i sin tur stärker både självkänslan och självständigheten hos den drabbade.

Att möta personer med kognitiv svikt på ett sätt som respekterar deras upplevelser och känslor bidrar till att minska oro och frustration. Samtidigt spelar tydlig och konkret vägledning en central roll, då det ger individen förutsättningar att bättre hantera vardagens utmaningar.

Westerlind och Lois lyfte också fram anhörigas betydelse i stödet kring personer med kognitiv svikt. Anhöriga är ofta en oumbärlig resurs, men de kan också känna sig överväldigade och ensamma i sin roll. För att stärka anhöriga och hjälpa dem att hantera situationen bättre framhölls vikten av stödgrupper och utbildningsinsatser.

– ”Att få träffa andra i samma situation kan vara oerhört stärkande och minska känslan av ensamhet,” förklarade Westerlind.

Rörelseförmåga, kognitiv svikt och hjälpmedel

Rörelseförmågan är starkt sammankopplad med kognitiva funktioner, och vid kognitiv svikt påverkas båda systemen ofta samtidigt. Cristina Wångblad, legitimerad fysioterapeut, belyste hur nedsatt kognition kan försvåra rörelser genom försämrad balans, koordination, rumsuppfattning och initiativförmåga. Detta kan skapa en ond cirkel där svårigheter att tolka omgivningen eller hantera verbala instruktioner ytterligare försämrar individens förmåga att förflytta sig och delta i vardagliga aktiviteter.

Wångblad betonade vikten av att minska krav på kognitiv bearbetning i rörelsesituationer genom att arbeta i ett långsamt tempo, använda tydliga instruktioner och undvika att överbelasta hjärnan med för mycket information samtidigt.

 

 

Hjälpmedel spelar en avgörande roll för att stärka självständigheten hos personer med kognitiv svikt, vilket framhölls av Emma Karlsson, Johan Malm och Kenny Vahlberg från Hjälpmedelscentralen. De presenterade ett brett utbud av teknologier, från tidshjälpmedel som Memoplanner och TimeTimer, till kommunikationshjälpmedel som TalkPad och Widgitplattan. Dessa hjälpmedel ger inte bara struktur och tydlighet i vardagen, utan kan även minska stress och öka tryggheten. Exempelvis kan digitala larm och läkemedelsautomater skapa säkerhet och förenkla rutiner, medan bildscheman och symbolbaserade program som Widgit Online och Boardmaker förbättrar kommunikationen.

Presentationerna visade hur en kombination av fysiska övningar, moderna hjälpmedel och individanpassade strategier kan bidra till ett mer självständigt och värdigt liv, där individen känner sig trygg och delaktig.

Sammanfattning och reflektioner

Inspirationsdagen om självständighet vid kognitiv svikt gav deltagarna en värdefull kombination av teoretisk kunskap och praktiska verktyg.

Ludvig Toftedahl och Ulrika Hernant från Fyrbodals kommunalförbund betonade att inspirationsdagen är en del av ett långsiktigt arbete för att stärka kompetensen ute i kommunerna.

– ”Den här dagen är resultatet av ett nära samarbete med kommunerna, där vi i programgruppen fokuserat på att sätta samman ett innehåll som är verksamhetsnära och som ger inspiration till praktiska sätt att arbeta ute i sina respektive verksamheter,” sa Ludvig Toftedahl.

Ulrika Hernant tillade:
– ”Det är genom kunskap, samverkan och ett gemensamt engagemang som vi kan skapa bättre förutsättningar för människor som lever med kognitiv svikt. Vi ser fram emot att fortsätta utveckla dessa insatser tillsammans med våra kommuner.”