Seminariedag om konst och medborgardialog

Fyrbodalprojektet OMSK (Offentlig miljö som konstform) från 2007-2012 lever vidare med sin årliga seminariedag. Tema för 2018 var beslutsfattandet och under seminariedagen den 13 november bjöds deltagarna på fem föreläsningar under rubriken ”Vem ska bestämma vilken konst vi ska ha?”

Som underrubrik fanns ”Om armlängds avstånd och medborgardialog” och under dagen i Trollhättans Folkets Hus/Kulturhus dök vitt skilda men också delvis gemensamma infallsvinklar och angreppssätt upp.

Publiken bjöds också in till dialog och man kan, med glimten i ögat, sammanfatta dagens svar på frågan om vem som ska bestämma vilken konst vi ska ha som: ”Det är olika…”

Svårt ämne

Dagens moderator David Karlsson, idéhistoriker, kulturskribent och bokförläggare verksam vid Nätverkstan i Göteborg inledde med ett konstaterande att dagens ämne är svårt. Till och med svårare än det som redan är tufft i den kulturpolitiska världen – alla prioriteringar som hela tiden måste göras kring om vad den begränsade mängden pengar ska användas. Till konst? Till barn? Till dans? Till musik?

– Det finns också något av en inbyggd konflikt i att de demokratiskt valda förväntas hålla armlängds avstånd och samtidigt ta de beslut som behövs för att styra verksamheten mot de kulturpolitiska målen. Där kanske man har något att lära av andra politiska områden, funderade han och vände sig till en av arrangörerna, Trollhättans kulturchef Christer Olsson, och bad honom om bakgrunden till valet av dagens frågeställning.

– Den är vald lite i frustration. Ibland verkar vi ha fel utgångspunkt för till exempel en medborgardialog, det blir bara som ett alibi eller ett slags ö-råd. I dag hoppas jag få nya infallsvinklar och exempel på sådant som fungerar bra, svarade Christer Olsson.