Handledarutbildning i YAM stärker instruktörer i Fyrbodal 

Varannan tonåring upplever psykisk ohälsa, men hur pratar vi om det i skolan? Flera kommuner i Fyrbodal har valt att använda YAM (Youth Aware of Mental health) som metod för att stimulera samtal och öka medvetenheten om psykiskt mående. Genom interaktiva övningar som rollspel och öppna samtal får elever verktyg att hantera sina känslor och förstå vikten av att prata om psykisk hälsa. Igår samlades YAM-instruktörer från några av Fyrbodals medlemskommuner för handledning och erfarenhetsutbyte hos Fyrbodals kommunalförbund. 

YAM är en forskningsbaserad metod utvecklad vid Karolinska Institutet som syftar till att öka medvetenheten om psykisk hälsa bland ungdomar i åldern 13–17 år. Programmet bygger på interaktiva övningar, rollspel och elevfokuserade diskussioner för att ge ungdomar verktyg att hantera sin psykiska hälsa. YAM har genomförts med över 170 000 tonåringar i 17 länder och över 1 600 personer har utbildats som instruktörer. Metoden har visat positiva resultat i internationella studier och har visat sig kunna minska nya fall av självmordsförsök och allvarliga självmordstankar med cirka 50 %, samt minska nya fall av depression med cirka 30 %. 

Elisabeth Hansson, strateg för Fullföljda studier vid Fyrbodals kommunalförbund, samordnade dagens handledarutbildning: 

”Eftersom flera av våra kommuner använder sig av YAM-metoden är det värdefullt att instruktörerna kan träffas och utbyta erfarenheter. Anledningen till denna handledning och träff för utbyte är just att önskemål om att få dela erfarenheter med andra. Så dagens handledarutbildning kan förhoppningsvis följas av fler, säger hon.

Bra att dela erfarenheter

Handledarna Kristina Sörkvist och Daniel Lien från MHiM (Mental Health in Mind) ledde workshopen vid Fyrbodals kommunalförbund där instruktörerna fick dela erfarenheter från klassrummen för att stärka sin roll som YAM-instruktör. Deltagande kommuner under gårdagens handledning var Sotenäs, Munkedal och Orust, och deltagarna bestod bland annat av kuratorer och skolsköterskor. Dagens handledning fokuserade på den inledande och avslutande delen av YAM-programmet med det övergripande syftet att öka kompetensen i utförandet av YAM i ungdomsgrupperna. 

”Det är stort att på detta sätt få lära känna varandra över kommungränserna och få till ett givande samarbete,” sa Camilla Edberg, skolsköterska från Orust. 

Under dagen diskuterades bland annat skillnaderna mellan olika klasser och grupper av ungdomar, där vissa är oroliga och röriga medan andra är väldigt tysta. Under handledarutbildningen gavs tips på hur man kan skapa trygghet i elevgruppen för att få igång bra samtal. 

”Instruktörens roll är att skapa en trygg plats för att prata om psykisk hälsa och ohälsa. Det handlar om att sätta tonen med ett inkluderande klimat som uppmuntrar till frågor och diskussion – och det är inte alltid jättelätt,” sa handledare Kristina Sörkvist. 

Göra materialet till sitt eget

Daniel och Kristina betonade vikten av att instruktörerna gör YAM-materialet till sitt eget, då manuset bara är en vägledning. Daniel lyfte vikten av instruktörens egen närvaro och förmåga att tillföra engagemang och skapa liv i rummet med ungdomarna.  

Deltagarna utryckte just svårigheten att använda materialet på ett givande sätt som passar alla ungdomar i gruppen. Det kan vara svårt att uppfatta stämningar och hierarkier i en grupp där man som instruktör inte känner ungdomarna sedan tidigare och hur ska man egentligen hantera kränkande kommentarer när ansatsen är att låta ungdomarna utrycka sig fritt och ocensurerat…? Deltagarna bollade olika sätt att tolka metoden och gav varandra stöd i att få det att fungera så bra som möjligt i just deras sammanhang. 

Handledarna uppmanade även instruktörerna att inte vara så hårda mot sig själva vad gäller att hålla sig till metoden i rädsla att göra fel, utan att lita på processen och sin egen förmåga att möta ungdomarna.  

”Det viktigaste är instruktörens förmåga att väcka förmågan till självreflektion hos ungdomen”, sammanfattade Kristina och Daniel. 

Handledarna betonade också att instruktörerna inte behöver vara rädda för att vara upprepande, vilket var kritik som deltagarna framförde mot upplägget. ”I YAM ingår att repetera för att normalisera dessa ämnen.”  

YAM fortsätter att användas i flera av Fyrbodals kommuner som en del av skolornas arbete med att främja psykisk hälsa bland eleverna. Erfarenheterna från bland annat Orust visar att metoden har en positiv inverkan på stämningen klassrummet. Flera av de ordinarie lärarna har vittnat om att ’det händer något i klassen när eleverna har genomgått YAM. Det är som att gruppen blir mer ödmjuk mot varandra.’