Grannskapskontor och mobilitet i glesa geografier.

Under dagen samlade projektet RORiLand näringslivsutvecklare, forskare, verksamhetsutvecklare av grannskapskontor och deltagare från region och kommun. Erfarenhetsutbyte, forskningsresultat och gruppdiskussioner stod på agendan.

Grannskapskontor
Verksamhetsledare från olika grannskapskontor delade med sig av sina erfarenheter, utmaningar och möjligheter från sina respektive grannskapskontor. Med var Studio Växt, Gomorron, Samverket och Bro Coworking.

Funny Livdotter från Studio Växt berättade att deras verksamhet frodas, men att det var påtagligt att det inte fanns en handbok i vad en borde tänka på när en startar upp en sådan här plats. Framgången med Studio Växt är drivna människor, med stor kompentens där de tillsammans skapar en plats som även gynnar dem själva, medlemmarna är på så vis både kunden och verksamheten. Dock ser de att de har svårt att få ekonomiskt stöd lokalt, och kulturmedlen sjunker i storlek vilket kommer ha stor negativ påverkan på kulturinsatser runt om i landet.

Lena Mossberg från Bro Coworking berättade bland annat om sitt strategiska läge av grannskapskontoret som är omgivet av närhet till klättring, men också andra verksamheter så som skola, restaurang, cykelgarage med mera. Samt att den cirkulära ekonomin har fått vara ett ledord.

Jenny Sandström och Maria Svensson från Samverket berättade om samhällsutveckling genom sammanhang där verksamheterna har uppstått i. Design thinking användes som en av metoderna för framtagning av verksamheterna – en dialog med målgruppen för att få fram det bästa resultatet. Att sätta community före affärsmodeller var viktigt för dem och betydelsen av att ha en community manager som faciliterar miljön. Utmaningar som nämndes var bland annat att de är svårt att bara driva verksamheten på hyran av platser, det krävs mer kringverksamhet för att få i gång lönsamheten.

Tre förutsättningar att lyckas
Ulf Adolfson berättade om förstudien kring Coworking i Dalsland, i kommunerna Bengtsfors, Mellerud och Åmål. Tre slutsatser som har gjorts (ej vetenskapligt grundade) var att det finns tre typer av grannskapskontor som funkar bättre än andra: kommersiella, intressedrivande och livsstilsbaserade platser. Platser där någonting mer händer än att man bara går till jobbet.

Forskningsresultat
Lena Lid Falkman som forskat kring grannskapskontoret Samverket presenterade bland annat att 79% av deltagarna i Samverket är nöjda. Platsen har varit en möjliggörare som höjt innovation och problemlösning. Framgångsfaktorer som nämnts var det centralt läget, parkering/kollektivtraffik, närhet och mötesplats, miljö, community manager, kreativt, inbjudande, kaffe och event. Höga siffror på stämning och samarbete. Lättare att släppa jobbet mot att ha varit på ett vanligt kontor. Utmaningar som hittades var att det blev ett till ”ställe man borde vara på”, svårare att utföra ordinarie arbetsuppgifter (digitala möten) och att det inte fanns tillräckligt med rum att gå undan till.

Pia Westford och Lena Lid Falkman som forskat på grannskapskontoren i RORiLands projekt ser bland annat att kontor är mer än ett kontor – en strategi för livspussel och arbetslivsbalans. Livskvalitén av de som har undersökts är mycket positiva. Man kan inte se ett minskat bilberoende. Vad som behövs för att ett grannskapskontor ska fungera är: WIFI, bra kaffe och atmosfär, andra människor med utbyte av kunskap, socialt värde, rimlig kostnad, en USP så som klättring och skidåkning. Faktorer för ett bra läge är: måste vara nära hemmet, nära till livsmedelsbutik, nära till kunder, synlighet i samhället, promenad- och cykelvänlig miljö, bilparkering, busstrafik med mera.

Nästa steg
I nästa steg ska forskarna jobba på fram till slutet av mars med att ta fram resultat från undersökningen. Ett digitalt slutseminarium kommer hållas den 22 maj med fokus på forskningsresultatet och slutrapporten ska vara klar sista juli.

Kul att det är så stort engagemang bland tjänstepersonerna från delregioner och regioner i projektet, vilket är viktigt för att det ska hända saker när projektet är klart. Jag tror att vi kommer att se fler grannskapskontor i en nära framtid. De grannskapskontor som är i gång idag har verkligen lyckats med sin verksamhet och är stora förebilder för att fler ska starta berättar Ingrid Lindkvist från Fyrbodals kommunalförbund.