Familjecentralernas avgörande roll i en föränderlig värld

Den 15 oktober samlades ett nittiotal chefer och medarbetare från Familjecentraler i Fyrbodal för en gemensam utvecklingsdag. Under dagen behandlades ämnen som på olika sätt belyser föräldraskapets centrala roll i barns utveckling och hur Familjecentralerna kan stötta föräldrar i en tid präglad av digitalisering, migration och ökande sociala utmaningar.Dagen arrangerades av nätverket för Familjecentraler och satsningen Fullföljda studier vid Hälsokällan, Fyrbodals kommunalförbund.

Digitaliseringens påverkan på barn och familjer

Professor emeritus Mikael Heimann från Linköpings universitet inledde med en föreläsning om hur digitala medier, särskilt skärmtid, påverkar barns lärande och anknytning. Heimann betonade att barns interaktion med den fysiska världen är avgörande för deras språkutveckling och kognitiva förmåga.

Heimann poängterade att det är viktigt att beakta familjernas totala användning av digitala enheter. ”Vi måste bli medvetna om hur vår egen skärmanvändning som vuxna påverkar samspelet med barnen,” förklarade han. Han introducerade begreppet Technoference, som syftar på hur teknologin stör det dagliga samspelet mellan föräldrar och barn. Till exempel kan föräldrars användning av mobiltelefoner och andra enheter avbryta viktig interaktion, vilket påverkar barnens uppmärksamhet och anknytning.

Heimann betonade att studier visar att interaktiv tid med föräldrar, såsom läsning och lek, främjar barnens utveckling på ett mycket mer effektivt sätt än passivt tittande på skärmar. Han lyfte fram vikten av att även göra tillfällena framför skärmar till en gemensam upplevelse där vuxna engagerar sig i vad barnet gör.

Små barns rika inre liv – Gustaf Gredebäcks forskning

Professor Gustaf Gredebäck från Uppsala universitet delade insikter från sitt arbete vid Baby Lab, där han undersöker små barns kognitiva och sociala utveckling. Hans föreläsning handlade om hur barn tolkar sin omvärld och hur deras tidiga motoriska erfarenheter formar deras förståelse av världen.

Gredebäck förklarade att redan vid fyra månaders ålder har barn förväntningar om hur världen fungerar. Detta illustrerades genom experiment där barns pupiller vidgades när de såg något som inte stämde överens med deras förväntningar. Han betonade att förälderns aktiva närvaro och interaktion är avgörande för barnets utveckling. ”Genom upprepade erfarenheter i en trygg omgivning utvecklar barn en djupare förståelse för sin värld,” förklarade Gredebäck.

En central del av hans forskning fokuserar på hur barns utveckling formas av deras omgivning och kulturella sammanhang. Han delade insikter från internationella studier, bland annat i Bhutan, där familjestrukturer och föräldraskap skiljer sig från mer individualistiska samhällen som Sverige. I Bhutan, där barn ofta tas om hand av storfamiljen, visar forskningen att barnen påverkas mindre av enskilda föräldrars mående, eftersom ett starkt socialt nätverk fungerar som en skyddsfaktor. Detta står i kontrast till mer individualistiska samhällen, där barn är mer beroende av sina nära föräldrar.

Studier har också visat att psykisk ohälsa hos föräldrar, särskilt mödrar, kan ha en tydligt negativ inverkan på barns utveckling, speciellt i samhällen där mamman är den primära anknytningspersonen. Gredebäck underströk vikten av att skapa trygga och stödjande miljöer för familjer när barnets utveckling påverkas av yttre faktorer som migration, fattigdom och konflikter.

Föräldrar spelar en nyckelroll i att skapa stabila, återkommande interaktioner med både mycket små och äldre barn, vilket är avgörande för barnets sociala och kognitiva utveckling. Detta gäller oavsett vilket kulturellt sammanhang barnet växer upp i.

Föräldrar och barn i en migrationserfarenhet

Nina Tryggvason och Linnéa Åsberg, forskare vid Högskolan Väst, lyfte fram hur långvariga väntanstillstånd i asylprocesser påverkar familjestrukturer och föräldraskap. Dessa familjer lever ofta under press och osäkerhet, vilket gör det svårt att ge barnen den stabilitet och trygghet som är nödvändig för deras utveckling.

Familjecentralerna spelar en avgörande roll genom att erbjuda stöd i dessa situationer. De fungerar som en trygg plats där föräldrar och barn kan få hjälp med att hantera osäkerheten och få tillgång till de samhällsresurser de behöver. Genom praktisk vägledning och stöd kan Familjecentralerna hjälpa familjer att hitta verktyg för att skapa en fungerande vardag, även under svåra omständigheter.

Tryggvason och Åsberg betonade också den maktlöshet som många föräldrar känner under asylprocesser. Den ständiga ovissheten kring framtiden skapar en oro som påverkar både föräldrar och barn negativt. Föräldrarna kämpar med känslor av att inte kunna ge sina barn den trygghet de vill erbjuda, och detta kan förvärra stress och ångest hos hela familjen.

Genom sitt arbete hjälper Familjecentralerna dessa familjer att navigera det svenska samhället, skapa stabilitet och bygga nätverk som kan minska deras känsla av maktlöshet. På så sätt bidrar de till att lindra den oro och stress som ofta följer med ovissheten kring familjens framtid.

Slutsats – Ett gemensamt ansvar för framtidens föräldraskap

Pernilla Forss, verksamhetsutvecklare vid Hälsokällan, betonade att dagen, förutom föreläsningarna, innebar många viktiga samtal och erfarenhetsutbyten mellan deltagarna.

”Engagemanget och den kunskap som finns hos varje enskild medarbetare på Familjecentralerna är ovärderlig. Genom att ta del av den senaste forskningen och samtidigt dela erfarenheter med varandra kan vi fortsätta utveckla våra insatser och göra verklig skillnad för de familjer som behöver oss mest,” säger Forss.

Bilderna nedan visar: Föreläsare Mikael Heimann, Gustaf Gredebäck, Nina Tryggvason och Linnéa Åsberg och arrangörer Elisabeth Hansson och Pernilla Forss.