Fler ungdomar ska klara gymnasiet

Förhandsinfo ur dimensioneringsutredningen: Samverkan över kommungränser och inkludering av fristående skolor ska få fler ungdomar genom gymnasiet och in på arbetsmarknaden till en lägre kostnad.

Den 12 februari träffades nyckelpersoner och beslutsfattare med fokus på utbildning och arbetsmarknad för att lyssna på och prata med Lars Stjernkvist och Joacim Waara. Lars Stjernkvist gav smakprov ur regeringens så kallade dimensioneringsutredning, som officiellt presenteras den sista april och Joacim Waara gav oss inblick bortom allmänt tyckande om hur det faktiskt ser ut på den svenska arbetsmarknaden.

Trots arbetslöshet råder betydande brist på arbetskraft och även om tendensen är att det mattas av något, kvarstår faktum att vi i Västra Götaland har få utbildade människor i arbetsför ålder som kan försörja en åldrande befolkning.

För få svenskar i arbetsför ålder

Enligt den statistik som Joacim Waara, regionutvecklare och ekonomie doktor vid Västra Götalandsregionen, presenterar kommer samhället inte klara att möta arbetsmarknadens behov av arbetskraft utan ökad migration. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många infödda svenskar i arbetsför ålder. Slutsatsen är att Sverige behöver arbetskraftsinvandring kombinerat med ett effektivt utbildningssystem där fler kommer ut i arbete snabbare.

Den senare frågan, hur Sverige bör planera och dimensionera gymnasiet och vuxenutbildningen för att möta samhällets behov av utbildade människor, är vad Lars Stjernkvist ägnat de senaste två åren åt att undersöka. Lars Stjernkvist är vid sidan av statlig utredare även kommunstyrelsens ordförande i Norrköping. Den av regeringen beställda utredningen presenteras först den sista april, men inför beslutsfattare och nyckelpersoner som samlats i Vänersborg i onsdags, arrangerat av Kunskapsförbundet Väst och Fyrbodals kommunalförbund, berättade han om en del av innehållet med syfte att få inspel inför slutversionen.

Bättre anpassning av utbildningsutbud

Enligt arbetsversionen kommer utredningen föreslå följande åtgärder:

Utbudet av utbildning på gymnasie- och vuxenutbildningsnivå ska bättre anpassas efter arbetsmarknadens behov och vad som är ekonomiskt rationellt. I dag erbjuder kommunerna en rad utbildningar som enligt forskning inte leder till arbete. Lars Stjernkvist är dock noga med att betona att elevernas drömmar och intresse även i fortsättningen ska påverka utbildningsutbudet, men enligt Lars är det inte ekonomiskt försvarbart att det sker i så pass hög grad som i nuvarande modell.

”Dyra utbildningar som inte leder till jobb ska dras ner. Och utbildningar som täcker ett behov på arbetsmarknaden ska premieras,” säger Lars Stjernkvist.

En annan viktig poäng i utredningen är att de fristående och kommunala skolorna ska fungera utifrån samma modell och med samma spelregler. De fristående skolornas program ska vara inkluderade i det totala utbudet och de ska, enligt förslaget, ha samma rättigheter och skyldigheter som den kommunala skolan.

Tydligare mandat att påverka utbudet

För att kunna styra vad skolorna erbjuder ska staten ska få ett tydligare mandat att påverka huvudmännens utbud. Ett utbud som ska bygga på prognoser av arbetsmarknadens faktiska behov och komma åt tendensen att skolor konkurrerar om elever med likvärdiga utbildningar, vilket driver upp kostnaden.

Detta kommer att kräva att kommuner emellan, samt fristående skolor, samarbetar. Staten kommer inte lägga sig i hur och med vem samarbetet sker. Men varje kommun måste ha ett etablerat samarbete angående utbildningsutbudet över kommungränser.

Det som ska påverka utbudet är en kombination av elevernas intresse, arbetsmarknadens behov och vad som är ekonomiskt försvarbart.

Förslaget innebär ett delat ansvar mellan stat och kommun vad gäller styrning av skolan, men utan ändrat huvudmannaskap.

Johan Olofsson, förbundsdirektör på Kunskapsförbundet summerade utredningens förslag som: ”En hybrid av kommunal och statlig styrning fokuserad på mellankommunalt samarbete och inkludering av de fristående skolorna, baserad på marknadsekonomi med planekonomiska inslag.