Modellen som ska stötta de stöttande

Yrkeskategorin baspersonal inom vardagsstöd saknar schvung på arbetsmarknaden. Det gör att det länge varit svårt att hitta rätt kompetens och att uppfylla brukarnas behov.

År 2013 beslutade socialcheferna i Fyrbodals kommunalförbund att göra något åt saken. Efter nio år och ett flertal delresultat presenteras nu en fullskalig modell som utgår från brukaren, och som ska stärka vardagsstödets magnetism på arbetsmarknaden. En win-win-win-situation för arbetsgivare, arbetstagare och brukare.

”Det där klarar väl vem som helst”

Baspersonalen – den personal som befinner sig närmast brukaren – inom olika typer av vardagsstöd (funktionshinder, socialpsykiatri, vård och omsorg) får sällan den uppskattning de förtjänar. Yrket har länge haft låg status, trots att långt ifrån alla skulle klara jobbet. Indirekt påverkar detta bland annat effektiviteten, nyttan för brukaren och hur många som söker sig till yrket.

– Många tror att praktiskt taget vem som helst kan få jobb som baspersonal i våra verksamheter, att ”det där klarar väl vem som helst av”. Men tröskeln är faktiskt högre än för många andra yrken, och det krävs både hög kompetens och en personlighet av rätt virke, säger Maria Klamas som är vetenskaplig ledare och utvecklingsledare på Fyrbodal, och som på uppdrag av kommunerna varit med och drivit arbetet framåt.

Arbetet började för nio år sedan

Nio år har gått sedan en arbetsgrupp på Fyrbodals kommunalförbund bestämde sig för att göra något åt den rådande problematiken. Från år 2013 fram till idag har man steg för steg arbetat fram en modell som ska höja lägstanivån och säkerställa att baspersonalen fortsätter utvecklas. Till en början handlade modellen endast om titulatur och grundkrav, men under åren har modellen byggts på med nya delar. Tre delar av modellen har redan använts i flera kommuner med uppmätt resultat, men den 23 maj presenteras modellen i sin helhet med ytterligare en del tillagd. (länk till anmälan hittar du här!)

En modell i fyra steg

Modellen går under namnet Gemensam modell för kunskap, kompetens och kvalitet i Fyrbodals 14 kommuner, och är anpassad för tre typer av vardagsstöd inom verksamhetsområdena funktionshinder, socialpsykiatri och vård och omsorg (äldreomsorg). Modellens huvudsakliga syfte är att öka kvaliteten i verksamheten och att kunna ge brukaren det stöd den behöver. Kort förklarat kan den delas in i fyra delar:

Första delen är ett system för utbildningskrav och titlar. Tydlig titulatur (som är enhetlig genom alla verksamheter och kommuner), kopplat till specifika utbildningskrav, underlättar vid rekrytering och gör det enklare att placera rätt kompetens på rätt plats.

Den andra delen består av olika kurspaket, ett för var och en av de olika verksamhetsområdena. Varje paket består av fem steg som ska följas av alla inom respektive verksamhetsområde.

Del tre handlar om att kartlägga kompetensen – vad som finns och vad som saknas – för att därefter ta fram en kompetensutvecklingsplan. Planen kan sedan jämföras med andra kommuners för att hitta gemensamma behov och åtgärder.

Den fjärde delen handlar om hur man sprider och praktiskt använder de nyvunna kunskaperna inom organisationen för att på så sätt höja resurseffektiviteten och kvaliteten i verksamheten och därmed nyttan för brukaren.

”Intressant och nödvändigt”

Marco Niemelä, chef för äldreomsorgen i Åmål, är en av de som arbetat med att ta fram modellen. Som del av ett FoU-rum hoppade han på tåget i en period av politiska diskussioner. Baspersonalen inom vården ansågs outbildad, och samtidigt fanns ett behov av specialistkompetens. Samtidigt hade vårdutbildningarna förändrats och vården behövde anpassa sig därefter.

– Vi fick nys om arbetet kring kompetensutveckling och resurseffektivitet i ett tidigt skede och tyckte det lät intressant och nödvändigt. Det handlade om att stärka yrkenas attraktivitet och att marknadsföra vårdsektorn. Strax därefter involverades jag i strategin kring kompetenskrav och titulatur – en strategi som verkligen lyfter den komplexa behovsbilden, säger Marco

Från det att Marco började arbeta med modellen har den reviderats ett flertal gånger. Strategin om bestämmelser kring titulatur och kompetenskrav har nu fått sällskap av tre ytterligare delar som belyser den fortsatta kompetensutvecklingen inom organisationen. Syftet med modellens helhet, menar Marco, är framför allt att skapa kvalitet, resurseffektivitet, karriärvägar och status för yrkesgruppen. Och hittills verkar det fungera. Efter att ha använt modellen i sin egen verksamhet har han fått positivt gehör från politiskt håll där det nu finns en starkare vilja att anställa fler undersköterskor med specialistkompetens inom vård och omsorg. Marco pekar också på den stora nyttan i att modellen är Fyrbodalgemensam och att den därmed ger samma förutsättningar i alla fjorton kommuner.

Kompetensförsörjningen en kommande utmaning

I arbetsgruppen ingick även Anna Eriksson, enhetschef inom Socialpsykiatri på Trollhättan Stad. Med ett brinnande intresse för socialpsykiatrin gick hon tidigt med i processen att ta fram modellen. Kompetensutvecklingen, menar hon, är den röda tråd som får verksamheten att fungera. Hon har själv börjat använda strategin för kompetenskrav och titulatur och märkt stor skillnad.

– Tidigare kunde personal med samma arbetsuppgifter gå under en mängd olika titlar. Det fanns ingen tydlighet eller konsekvens. Nu framgår det klart och tydligt vad en boendestödjare eller boendestödspedagog faktiskt måste kunna, säger Anna.

Tydligheten gör det både lättare att kartlägga verksamhetens kompetens och att anställa nya medarbetare. Att titulaturen ser densamma ut i hela Fyrbodal innebär i praktiken att någon som flyttar inom regionen, aldrig behöver börja om från början på den nya arbetsplatsen. Med en tydlighet i rollerna blir det också lättare för den enskilda medarbetaren att sätta upp tydliga mål och att klättra på karriärstegen, något som Anna hoppas ska leda till att yrkets attraktivitet ökar.

– Det kommer att behövas. Just nu har vi en utmaning med kompetensförsörjning, där fler personer behöver stöd och färre söker sig till området. Därför måste vi vara så attraktiva som möjligt, och få tag i den kompetens som behövs.

Men Annas ambitioner stannar inte där:

– Jag hoppas såklart också att modellen sprider sig utanför Fyrbodalområdet, så att brukare i hela Sverige får det stöd de behöver.

Kontaktpersoner

Maria Klamas

Vetenskaplig ledare och utvecklingsledare
https://www.fyrbodal.se/wp-content/uploads/2018/11/maria-klamas-fyrbodals-kommunalforbund-150x150.jpg

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra ditt besök. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?