KUBINOL i praktiken –utveckling med tydligare fokus på faktisk nytta

Hur skapar vi insatser som verkligen gör skillnad? Och hur vet vi att det vi gör leder till den nytta vi vill uppnå? Det är frågor som flera kommuner i Fyrbodal nu arbetar mer systematiskt med genom KUBINOL – en modell för kunskapsbaserad utveckling där individens faktiska nytta står i centrum.

Under hösten 2025 inledde Lysekil, Trollhättan, Vänersborg, Bengtsfors och Mellerud ett gemensamt utvecklingsarbete i regi av FoU-Socialtjänst Fyrbodal på Fyrbodals kommunalförbund med stöd av organisationsforskaren Karina Tilling. Arbetet befinner sig fortfarande i ett tidigt skede, men under den senaste gemensamma träffen blev det tydligt att modellen redan har påverkat hur deltagarna ser på utveckling i sina verksamheter.

– Det som har förändrats mest för oss är att vi börjar i rätt ände. Vi pratar inte först om lösningen, utan om vilken skillnad vi faktiskt vill åstadkomma, säger en deltagare.

Ett utforskande arbetssätt – inte ett färdigt recept

KUBINOL är ingen färdig metod med givna svar. Det är ett utforskande arbetssätt som hjälper verksamheter att systematiskt analysera behov, ta stöd i tillgänglig kunskap, formulera insatser och följa upp effekter i relation till den definierade nyttan.

Modellen har vuxit fram från en studie som handlar om hälsofrämjande och förebyggande insatser. Den utvecklades ur ett konkret behov av att skapa en struktur som leder till mer än aktivitet – till faktisk effekt. Under utbildningen återkom flera till just detta.

– Det känns inte som en modell som talar om vad vi ska göra. Den hjälper oss snarare att ställa bättre frågor, säger en representant från en deltagande kommun.

Frågorna handlar om målgrupp, behov och kontext. Vad vet vi om situationen? Vilken kunskap finns redan? Och hur ska vi kunna se att insatsen verkligen gör skillnad för individen?

Från ”vad tror vi?” till ”vad vet vi?”

Flera deltagare beskriver hur arbetet har inneburit ett tydligt skifte i tankesätt. I stället för att snabbt formulera lösningar stannar man längre i analysen.

– Vi är vana vid att vara handlingskraftiga. Här behöver vi ibland bromsa. Det är utmanande, men det gör att vi tänker mer långsiktigt och hållbart, säger en deltagare.

En annan uttrycker det så här:

– Arbetet har hjälpt oss att gå från ”vad tror vi?” till ”vad vet vi?”. Det ger en helt annan trygghet i utvecklingsarbetet.

Genom att tydligare skilja mellan organisationens perspektiv och individens faktiska behov har flera utvecklingsuppdrag justerats eller förtydligats under processens gång. För vissa har det inneburit att omformulera mål, för andra att identifiera nya avgörande komponenter i en planerad insats.

Ett gemensamt språk för utveckling

Under erfarenhetsutbytet märktes också hur modellen har skapat ett gemensamt språk. Begrepp som nytta, behov, kontext och kärnkomponenter återkom i samtalen.

– Det blir mindre tyckande och mer strukturerad dialog. Vi har en gemensam ram att hålla oss till, säger en deltagare.

Detta gemensamma språk gör det lättare att diskutera komplexa frågor, särskilt i verksamheter där utvecklingsarbete ofta behöver balansera lagkrav, resurser och individuella behov.

Lärande som en integrerad del

En central del i KUBINOL är att lärande inte ses som något som sker i slutet av ett projekt. Dokumentation, reflektion och justering är en integrerad del av processen.

– För oss har det blivit tydligt att uppföljningen måste planeras från början. Annars vet vi inte om vi är på rätt väg, säger en representant från en deltagande kommun.

Ett konkret exempel som diskuterats i arbetet rör digitala stödinsatser för äldre personer som påbörjats i Lysekil. I stället för att börja med en teknisk lösning har arbetet tagit sin utgångspunkt i vilken nytta man vill uppnå – exempelvis ökad självständighet, trygghet och delaktighet i vardagen. Parallellt har även organisatorisk nytta identifierats, som bättre resursanvändning och ökad träffsäkerhet i insatser.

– Det är lätt att bli lösningsfokuserad. Modellen hjälper oss att hålla kvar blicken på effekten för individen, säger en deltagare.

Mod att utforska

Samtidigt lyfter flera att arbetssättet kräver både tid och mod.

– Det kräver att vi vågar erkänna att vi inte har alla svar direkt. Men det är också det som gör att kvaliteten blir högre i slutänden, säger en deltagare.

Karina Tilling, som följt kommunerna genom processen, uttrycker uppskattning över engagemanget och den gemensamma viljan att arbeta mer kunskapsbaserat.

– Jag är mycket imponerad över kommunernas gemensamma driv och vilja till utveckling, säger hon.

Ulrika Hernant och Ludvig Toftedahl på FoU-Socialtjänst Fyrbodal håller med Karina och hoppas att kommunerna kommer ha nytta av modellen i sin omställning mot en kunskapsbaserad socialtjänst.

Arbetet med KUBINOL fortsätter nu lokalt i respektive kommun. Processen är fortfarande pågående, men erfarenheterna hittills pekar på en tydlig riktning: utvecklingsarbete som utgår från kunskap och som integrerar lärande längs vägen skapar hållbarhet och nytta.

Mer information om fortsättning av projektet kommer inom kort, så håll utkik i nyhetsflödet och under ”kommande kurser” på hemsidan.