En meningsfull fritid – en rättighet för alla barn och unga

Att ha en meningsfull fritid är en grundläggande rättighet för barn och unga – men långt ifrån en självklarhet för alla. Det handlar inte bara om vad som sker efter skoltid – utan om hälsa, delaktighet, identitet och framtidstro. Samtidigt visar både forskning och lokala kartläggningar att denna rättighet inte är jämlikt fördelad. Särskilt tydligt blir det när det gäller tjejers deltagande i fritidslivet.

I Trollhättans stad visade en kartläggning från 2024 att tjejer i åldern 13–25 år från Kronogården, Lextorp och Sylte är kraftigt underrepresenterade i både kommunens fritidsverksamheter och det lokala föreningslivet. Många tjejer vittnar om begränsat handlingsutrymme, stort ansvar i hemmet och en brist på trygga och relevanta fritidsmiljöer.

Forskning: därför deltar tjejer i mindre utsträckning

Under nätverksträffen den 4 maj 2026, arrangerad av Fyrbodals kommunalförbund och Hälsokällan i Uddevalla, lyftes frågan ur flera perspektiv.

Ylva Svensson vid Högskolan Väst presenterade forskning om ungas fritid och delaktighet. Hon beskrev hur tjejers lägre deltagande hänger samman med faktorer som otrygghet, normer, prestationskrav, bostadsområde och brist på förebilder. För många tjejer handlar fritid också om återhämtning och att få vara i sammanhang utan krav och prestation.

– Det handlar både om selektion och exkludering. Tjejer väljer ibland bort aktiviteter, men det finns också strukturer som gör att de inte känner sig inkluderade, även utan uttalade hinder, säger Ylva.

Delaktighet skapar egenmakt

En viktig insikt från både forskning och praktik är att delaktighet och egenmakt hänger tätt samman. När unga ges möjlighet att påverka sin fritid när det gäller vad som erbjuds, hur aktiviteter utformas och vilka sammanhang som skapas – ökar både engagemang, självtillit och känslan av att kunna påverka sitt eget liv.

Ett konkret exempel är arbetet inom projektet Våra rum 2.0, där unga bjudits in till dialog och medskapande kring utformande av platser i några av Fyrbodals kommuner. Genom att möta unga i deras egna miljöer och bygga relationer har nya former för delaktighet vuxit fram.

– Det känns viktigt att någon faktiskt lyssnar och bryr sig, säger Lizzie Johansson, ambassadör, Våra rum 2.0.

Lizzie beskriver hur erfarenheten av att få vara med och påverka har stärkt hennes självtillit och gett henne en känsla av att hennes röst spelar roll. Att bli lyssnad på och tagen på allvar har varit avgörande.

Erfarenheten visar att delaktighet inte bara handlar om inflytande i stunden – utan om att bygga långsiktig tillit och stärka ungas egenmakt. När unga själva får vara medskapare skapas också verksamheter som i högre grad motsvarar deras behov.

Trollhättans arbete: tjejer som medskapare

Under dagen presenterade Trollhättans stad sitt arbete med satsningen thn4girls – ett treårigt projekt (2025–2027) med fokus på att öka tjejers delaktighet i kultur- och fritidsaktiviteter.

Projektet riktar sig till tjejer 13–25 år, med särskilt fokus på Kronogården, Lextorp och Sylte. Arbetet bygger på att skapa trygga, inkluderande och prestationsfria sammanhang där tjejer själva är med och formar innehållet.

– Vi finns för att peppa unga tjejer att våga mer, skina som sig själva och aldrig stå ensamma, säger Nathalie Persson, projektsamordnare.

Genom att arbeta uppsökande, testa aktiviteter med låg tröskel och skapa forum där tjejer själva är med och bestämmer – som pysselkvällar, träning och andra mötesplatser – byggs både gemenskap och delaktighet.

– Att bara kunna förändra en tjejs vardag gör så stor skillnad, säger Zainab Kanani, ambassadör.

Erfarenhetsutbyte som driver utveckling

Nätverksträffen samlade yrkesverksamma från hela Fyrbodal och gav utrymme för erfarenhetsutbyte, reflektion och konkreta exempel på hur arbetet kan utvecklas i praktiken.

Flera kommuner arbetar med att skapa nya former för delaktighet och meningsfull fritid utifrån lokala behov. I Mellerud har en nöjesgrupp startats med målet att på sikt kunna utvecklas till ett ungdomsråd. I Dals-Ed har en ny “afterschool”-verksamhet vuxit fram efter att den tidigare ungdomsgården lagts ner, med fokus på att öka tillgängligheten för unga även efter skoltid.

– Vi har startat en nöjesgrupp för unga i Mellerud. En förhoppning är att det på sikt ska kunna leda till ett nytt ungdomsråd. Dagen ger nya perspektiv och tips på hur vi kan få ungdomar mer involverade, säger Glenn Nordling, folkhälsostrateg i Melleruds kommun.

Tillsammans visar exemplen hur kommuner, genom att lyssna in ungas behov och testa nya arbetssätt, kan skapa mer tillgängliga och relevanta mötesplatser i ungas vardag.

Vägen framåt

Att skapa en meningsfull fritid för alla barn och unga kräver långsiktighet, samverkan och ett tydligt fokus på delaktighet. Erfarenheterna från dagen visar att det finns både kunskap och engagemang – men också ett behov av att fortsätta utveckla arbetssätt som utgår från ungas egna behov och livsvillkor.

När unga tjejer får möjlighet att delta på sina villkor och vara med och forma sin fritid stärks inte bara deras egenmakt, utan det leder också till ett mer jämlikt och hållbart samhälle i stort.

– Det är viktigt att vi är lyhörda för vad unga tjejer behöver idag. Dagen har erbjudit många olika perspektiv och konkreta exempel på hur vi som möter unga kan bidra, säger Lejla Bosno, utvecklingsledare på Hälsokällan.