Konferens om närvaro i förskola och skola

Den 27 november samlades över 160 deltagare i form av skolledare, lärare, förskolepedagoger, socialpedagoger, kuratorer, socionomer och andra professioner från Fyrbodals kommuner (och andra delar av regionen) under temat skolnärvaro. En konferens där deltagarna var enade i den gemensamma ansatsen att alla barn och ungdomar ska ges bästa möjliga förutsättningar att trivas, må bra, lära sig och utvecklas i skolan, från förskola till gymnasiet.

Konferensen arrangerades av Hälsokällan vid Fyrbodals kommunalförbund samt Kunskapsnod Fullföljda studier och leddes av Amanda Häger och Elisabeth Hansson.

Med budskapet ”Gott att du är här” som välkomnade deltagarna och prydde deras namnskyltar, ville arrangörerna inte bara sätta tonen för konferensen, utan också spegla vad skolnärvaro handlar om: att varje människa ska känna sig sedd och viktig, som deltagare på en konferens och framförallt – som elev i den svenska skolan.

Skolverkets alarmerande siffror om skolfrånvaro

Att konferensens ämne är aktuellt visas inte minst genom Skolverkets helt färska rapport. Den säger att 15 procent av eleverna i förskoleklass och grundskolan hade en frånvaro på mellan 15 och 29 procent under höstterminen 2023 – motsvarande upp till fem veckors frånvaro. Ytterligare fyra procent var frånvarande över 30 procent av terminen. Även om skolfrånvaron har minskat något sedan pandemin, är den fortfarande på en högre nivå än tidigare och detta har långtgående konsekvenser för elevernas prestationer, sociala utveckling och framtida möjligheter.

Rapporten understryker också behovet av att förbättra registrering och analys av frånvaro. Variationer i hur frånvaro definieras och dokumenteras mellan olika skolor och huvudmän gör det svårt att få en enhetlig bild av problemet.

Sofia Bråberg: Strategier från politik till pedagog

Konferensen inleddes av Sofia Bråberg, utbildningschef i Vänersborgs kommun, som betonade vikten av ett långsiktigt och strategiskt förhållningssätt för att hantera skolfrånvaro. Hon lyfte hur framgångsrikt arbete kräver samordnade insatser genom hela styrkedjan – från politiska beslut till lärarnas dagliga arbete i klassrummet.

På politisk nivå handlar det om att skapa tydliga mandat och prioritera resurser för långsiktiga insatser. I Vänersborg har detta inneburit att göra skolnärvaro till en central fråga som genomsyrar hela kommunen.

”Om vi vill se resultat måste vi börja med en gemensam strategi. När alla i organisationen vet vad de ska göra och varför, blir arbetet både effektivare och mer hållbart.”

Sofia Bråberg betonade även vikten av relationer som grund för att främja skolnärvaro. Hon lyfte lärarnas nyckelroll i att skapa förtroende och motivation hos eleverna. ”Relationer är nyckeln. När elever känner sig sedda och betydelsefulla minskar risken för att de ska stanna hemma,” underströk hon.

Hon poängterade också betydelsen av elevhälsoteamets stöd i arbetet med skolfrånvaro. Genom att analysera data, identifiera riskfaktorer och utforma individanpassade lösningar bidrar teamet till att stötta både elever och lärare på ett strukturerat och effektivt sätt.

Malin Gren Landell: Frånvaro som ett rop på hjälp

Malin Gren Landell, leg. psykolog och nationell expert på skolfrånvaro, gav konferensdeltagarna en djupare insikt i hur skolfrånvaro ofta är ett tecken på andra typer av underliggande problem och svårigheter. Det kan handla om utmaningar på individnivå, men även på organisationsnivå – hur skolan fungerar. Med sin omfattande erfarenhet och forskning inom området lade hon grunden för förståelsen av varför närvaro är en central och strategisk fråga för skolans arbete.

”Frånvaro är ofta ett rop på hjälp. Vår uppgift är att lyssna och agera innan problemen växer”.

Malin Gren Landell betonade att orsakerna bakom frånvaro för det enskilda barnet ofta är komplexa och varierande. Det kan handla om allt från att känna sig utanför, psykisk ohälsa och inlärningssvårigheter till social utsatthet och familjeproblem. Malin Gren Landell betonade vikten av tidiga insatser:

”Ju tidigare vi fångar upp de här signalerna, desto bättre chanser har vi att förhindra att frånvaron blir ett permanent mönster.”

Ett centralt tema i Malin Gren Landells resonemang är vikten av att arbeta systematiskt med att kartlägga och analysera frånvaromönster. ”Det är först när vi förstår hela bilden – elevens psykiska, sociala och pedagogiska situation – som vi kan skapa en skola där alla elever känner sig sedda och har möjlighet att lyckas,” förklarade hon.

Relationernas betydelse var en central del även av Malin Gren Landells budskap. Hon förklarade hur viktiga förtroendefulla och stödjande relationer mellan elever och skolpersonal är för att bygga en känsla av trygghet och tillhörighet.

Förskolan i fokus: Sedd och saknad

Elenor Olsson och Pernilla Dahlstrand från Vänersborgs kommun presenterade projektet Sedd och saknad, som lyfter förskolans avgörande roll i att skapa en grund för närvaro och långsiktig skolframgång.

”Förskolan är ofta den första plats där vi kan se mönster som signalerar att ett barn behöver extra stöd.”

Projektet bygger på samverkan mellan pedagoger, familjer och andra aktörer, till exempel socialtjänst. En nyckel är insatskoordinatorerna, vars roll är att säkerställa att barn och familjer får rätt stöd i rätt tid.

Satsningen fokuserar också på att bygga en trygg och inspirerande förskolemiljö med ett bemötande där barn och vårdnadshavare känner sig välkomna och betydelsefulla.

”När barn känner sig sedda och saknade när de inte är här, bygger vi en känsla av att de är viktiga.”

Projektet Sedd och saknad är en viktig pusselbit i Vänersborgs bredare satsning på att främja närvaro och inkludering genom hela utbildningskedjan. Genom att börja tidigt och lägga en stabil grund för lärande och delaktighet i förskolan skapas förutsättningar för framgång senare i skolan. ”Förskolan är grunden till allt,” sammanfattade Elenor Olsson och Pernilla Dahlstrand och betonade att dessa tidiga insatser kan förhindra större utmaningar längre fram.

Trollhättan: Trollhättan Samverk och det frånvarande barnets röst

Pernilla Alfredsson och Lejla Bosno, socialpedagoger från Trollhättans stad, berättade om Trollhättan Samverk, som handlar om att lyfta det frånvarande barnets röst. Satsningen bygger på insikten att skolfrånvaro sällan är ett isolerat problem, utan ofta bottnar i komplexa orsaker som psykisk ohälsa, social utsatthet eller problem i hemmet. Genom att samla aktörer som socialtjänst, elevhälsa och skola kring samma bord arbetar Trollhättan Samverk för att skapa en helhetsbild av varje elevs situation.

”Vi måste förstå hela elevens värld för att kunna sätta in rätt stöd.”

Det viktigaste i Trollhättan Samverk är det starka fokuset på elevens perspektiv. ”Det frånvarande barnets röst” handlar om att verkligen lyssna på vad eleverna själva säger,” förklarade Lejla Bosno. Hon delade berättelser från elever som beskrivit sina känslor och behov, vilket hjälpt till att utforma individanpassade lösningar. Ett citat från en elev sammanfattade en återkommande känsla:

”Jag vill gå till skolan, men jag kan inte.”

Arbetet med familjer är också centralt. Genom att involvera och stötta vårdnadshavarna, blir det lättare för dem att också stötta sina barn.

Resultaten är lovande. Elever som tidigare haft omfattande frånvaro har kommit tillbaka till skolan, och deras närvaro har stabiliserats över tid. Trollhättans metod visar att långsiktighet och uthållighet kan ge konkreta resultat.

”Det viktigaste vi har lärt oss är att det inte finns några snabba lösningar. Det krävs uthållighet och att vi ser och möter varje elev:”

Munkedal: Språkutveckling som närvarofrämjande metod

Ann-Charlotte Eklund och Anette Zakariasson, språkpedagoger från Munkedals kommun, berättade om hur fokus på ett språkutvecklande arbetssätt stärker elevernas närvaro och delaktighet. Med fokus på att skapa begriplighet och trygghet i undervisningen arbetar Munkedals skolor för att inkludera alla elever, särskilt de med språkliga utmaningar.

”För många elever, särskilt de som är nya i svenska skolan, är språket en stor barriär. Om de inte förstår undervisningen riskerar de att känna sig utanför och omotiverade.”

Munkedal har utvecklat en tydlig modell där undervisningen struktureras för att minska stress och osäkerhet hos eleverna. Detta inkluderar visuella hjälpmedel, förenklat språk och tydliga instruktioner. ”När eleverna förstår vad som förväntas av dem, vågar de delta och känna att de hör hemma i klassrummet,” berättade Anette Zakariasson.

Exempel är interaktiva språkövningar i små grupper, där eleverna får möjlighet att träna svenska i ett tryggt och informellt sammanhang. Här kombineras muntliga övningar med praktiska uppgifter som relaterar till elevernas vardag och studier.

”När eleverna vågar prata och får positiv feedback, växer deras självförtroende, och det märks direkt i deras motivation att delta.”

Resultaten av det språkutvecklande arbetet i Munkedal har varit påtagliga. Elever som tidigare varit passiva eller frånvarande har blivit mer aktiva och engagerade i skolan. ”När eleverna känner att de har verktygen att klara av skolan, blir de också mer motiverade att vara här,” betonade Ann-Charlotte Eklund och Anette Zakariasson.

Bengtsfors: Språk, idrott och gemenskap som framgångsfaktorer

Heli Kittilä, tidigare rektor under många år i Bengtsfors, berättade hur kommunen lyckats öka närvaron och gymnasiebehörigheten, inte minst för elever med utländsk bakgrund, genom att etablera kontakt med alla hem för dialog om skolans arbetssätt och vikten av elevernas närvaro, samt satsningar på språkstöd och sociala aktiviteter.

Heli Kittilä beskrev hur fokus på språkutveckling är en central del även i deras arbete. Med stöd av språkstödjare och anpassad undervisning får nyanlända elever möjlighet att snabbt komma in i skolan och känna sig delaktiga.

”När språket inte längre är ett hinder, öppnas dörren till hela skolans värld.”

Idrott har spelat en viktig roll som bro mellan elevernas fritid och skolan i Bengtsfors. Exempelvis fotboll och andra sociala aktiviteter har skapat en känsla av gemenskap och tillhörighet som stärker elevernas sociala nätverk och självkänsla.

Ett annat exempel är tjejgrupper där elever får diskutera sina drömmar, utmaningar och framtid i ett tryggt forum. Dessa grupper har blivit en plats för gemenskap och stöd som stärker elevernas självförtroende.

”Det är fantastiskt att se hur eleverna växer när de får en plats där de både blir hörda och stöttade av varandra.”

Resultatet av Bengtsfors arbete är imponerande. Alla elever med utländsk bakgrund i kommunen har i år uppnått gymnasiebehörighet, vilket är ett bevis på att kloka insatser verkligen kan göra skillnad.

Panelsamtal och avslutning: Samverkan som framgångsnyckel

Konferensen avslutades med ett panelsamtal där Malin Gren Landell, Sofia Bråberg och Elenor Olsson, delade sina erfarenheter kring arbetet med skolfrånvaro.

Panelen betonade vikten av långsiktighet och samverkan mellan skola, politik och andra aktörer för att skapa hållbara insatser.

”Det handlar om att hålla i och hålla ut, utan att springa på för många nya lösningar.”

Panelen enades om att skolfrånvaro är en komplex utmaning som kräver strukturerade samarbeten och uthållighet. ”Det är först när vi arbetar tillsammans som vi kan skapa en skola där alla elever känner sig sedda och har möjlighet att lyckas”.

En gemensam framtid för närvaro och lärande

Fyrbodals konferens om fullföljda studier och skolnärvaro blev en inspirerande och lösningsfokuserad dag som gav deltagarna verktyg och insikter för att stärka närvaron i skolor och förskolor. Med Malin Gren Landells forskningsperspektiv som grund och en rad exempel från Fyrbodals kommuner visades hur hela styrkedjan – från politik till pedagogik – kan samverka för att skapa långsiktiga förändringar. Malin Gren Landells ord sammanfattade dagens kärna:

”Frånvaro handlar inte bara om siffror. Det handlar om att förstå och stödja varje individ.”

Konferensens tajming underströks av Skolverkets senaste rapport, som pekar på en fortsatt oroande nivå av skolfrånvaro. Elisabeth Hansson reflekterade över betydelsen av att bygga vidare på dagens engagemang:

”Det som behövs är att både hålla i och utveckla arbetet, och se till att det sker på ett strukturerat och väl förankrat sätt.”

Dagen präglades av ett starkt fokus på att göra barn och unga delaktiga i lösningarna, samt att börja med insatser så tidigt som möjligt. Deltagarnas positiva respons bekräftade att konferensen inte bara inspirerade, utan också gav konkret vägledning och stöd i det fortsatta arbetet med närvarofrågor.

Med Elisabeth Hanssons avslutningsord ”Glo & Sno och Hör & Kör” gick deltagarna hem med en gemensam ambition: att fortsätta skapa skolor och förskolor där varje barn och ungdom känner sig sedd, hörd och inkluderad.

Amanda Hägers reflektion direkt efter konferensen summerar arrangörernas intryck av dagen:

”Konferensen blev för mig en påminnelse om hur många människor det finns som inte vill något hellre än att hjälpa våra elever. Det är värmande att se hur viktig denna fråga är runt om i våra kommuner. Jag tror och hoppas att många efter konferensen känner förnyad kraft att jobba vidare med frågan och kanske har med sig en och annan ny idé i verktygslådan”.