Kraftsamling Norra Bohuslän

Den 3 september samlades aktörer med strategisk kompetens och praktisk rådighet från näringsliv och kommuner, för att kraftsamla kring den rådande situationen i Norra Bohuslän.

Dessa kommuner domineras av flera av de branscher som drabbats allra hårdast av pandemins effekter – besöksnäringen och handeln.
Konsekvenserna av att gäster och kunder från Norge har upphört att komma märks högst påtagligt för företag och befolkning i Strömstad med omnejd. Med fortsatta restriktioner kommer det ha betydelse för utvecklingen i Norra Bohuslän under lång tid.

Redan före pandemin fanns det utmaningar i Norra Bohuslän med generellt låg utbildningsnivå och en dominans av ett fåtal branscher. Dessutom står besöksnäring och handel för en stor del av instegsjobben både för unga och för nyanlända, vilket gör att dessa grupper drabbats extra hårt.

Näringsliv och utbildning är nycklar

”För att konkret möta utmaningarna krävs åtgärder från olika vinklar. Det är därför vi valde att samla personer med olika perspektiv för att prata sig samman om vilka insatser som verkligen gör skillnad”, säger Christel Thuresson, processledare på Fyrbodals kommunalförbund, som leder processen i Norra Bohuslän tillsammans med Sara Arvenberg och Leon Eriksson från Strömstads kommun.

De båda företräder perspektiv som är centrala för de aktuella frågeställningarna. Sara Arvenberg är verksamhetschef för gymnasie- och vuxenutbildningen tillika rektor på vuxenutbildningen i Strömstads Kommun. Hon har därmed nycklar till den del av utmaningen som handlar om behovet av omställning och utbildning. Hon är bland annat engagerad i samarbetet mellan vuxenutbildningar i andra kommuner, som lett till att invånarna får tillgång till ett betydligt större utbud av utbildningar.

Leon har näringslivsperspektivet och känner mycket väl till företagarna och dess speciella förutsättningar. Insikter som är nödvändiga för att på riktigt förstå vilka insatser som ger effekt. Det var under torsdagens workshops många röster som argumenterade för nödvändigheten att kroka arm både mellan professioner, perspektiv och över kommungränser.

Strömstad kommundirektör Mats Brocker inledde med att slå fast: ”Vi behöver action!”

Han var den som redan i våras slog larm genom att bland annat formulera ett nödrop till landshövding Anders Danielsson. Detta drog igång en våg av engagemang för situationen i Strömstad med omnejd och är även anledningen till den process som nu är i rullning.

Då permitteringar och varsel ökar och antal arbetslösa stiger, är givetvis Arbetsförmedlingen en viktig aktör i arbetet. Alisia Johansson, företagsrådgivare vid Arbetsförmedlingen i Västra Götalands län, berättar att i första vågen var det många varsel som inkom, men de berörde inte så många människor. Idag är det färre varsel, men de som läggs är betydligt mer omfattande och berör alltså betydligt fler personer.

”Jag är mest oroad över hur konkurserna slår mot ungdomar, som utan de vanliga instegsjobben inom turism och handel riskerar att hamna vid sidan av arbetsmarknaden”, säger Alisia Johansson.

Ingen tradition av högre studier

I Fyrbodal är dessutom andelen ungdomar som söker sig vidare till högre studier låg och Strömstad har minst antal sökande till Högskolan Väst i hela området. Det berättar Jan Theliander, prorektor vid Högskolan Väst och förklarar.

”Vi behöver helt enkelt bli bättre på att relatera till Strömstad och de som bor där, få dem att känna att vi finns till för dem. Vi ser att det är många i Strömstad som har behörighet att studera på högskola och många har dessutom ett värdefullt kunnande som man utvecklat under sitt arbetsliv. Vi på Högskolan Väst har stor bredd bland våra utbildningar och vi ger både program och kurser inom områden som skola, omvårdnad, teknik, ekonomi och juridik. Och svenska lärosäten runt om i landet erbjuder ju totalt sett ett fantastiskt utbud”, säger Högskolan Västs prorektor Jan Theliander.

Så en glödande fråga under torsdagens start på kraftsamlingen är just hur ungdomar kan stimuleras till högre studier i en tradition utan studievana. Någon sa:

”Som ung i Strömstad förväntas man ta jobb på pappas firma och tjäna egna pengar efter studenten, inte flytta till någon diffus studieort och skaffa sig en lika diffus examen och slösa både tid och utebliven inkomst i en massa år.”

Självrannsakan bland företagarna

Kent Andreasson från Företagarnas riksorganisation hänvisade till att många branscher i Norra Bohuslän trots allt går bra och att Småföretagarbarometern visar att nio av tio företag i Strömstad vill växa. Det som hindrar expansion är att det är så svårt att finna lämplig personal med rätt kompetens.

”Vi behöver bli mycket bättre på samarbete mellan skola och arbetsliv. Och vi företagare behöver självrannsakan och ställa oss frågan – vad har vi gjort så att folk söker de utbildningar som ger oss personal,” säger Kent Andreasson och argumenterar för en annan önskan som är stark bland väldigt många i Norra Bohuslän.

”Det behövs satsningar på infrastruktur – här går det tyvärr inte som tåget. Vi skulle gynnas kraftfullt av dubbelspår mellan Oslo och Göteborg.”

Teknisk innovation ger lyft åt landsbygd

Carl Dahlberg, processledare för Maritim utveckling i Bohuslän pratade om vikten av att höja blicken i en gemensam vision. Han betonar värdet av att se vad den tekniska utvecklingen och möjligheten att koppla oss samman med hela världen innebär när det kommer till kompetensutveckling.

”Landsbygd har blivit trendigt och även om avstånden är stora, ger fiberutbyggnaden i vår del av världen unika möjligheter i kombination med fantastisk livskvalitet.”

”Utbudet av möjligheter till bland annat kompetensutveckling är enorm om man höjer blicken och tar till sig av utbildningsanordnare över hela världen. Men det kan vara snårigt att hitta rätt. Ett konkret förslag är därför att satsa på utbildningslotsar som kan hjälpa till att navigera i utbudet och bedöma dess relevans, trovärdighet och kvalitet,” säger Carl Dahlberg.

Från ord till handling

Mötet den 3 september var just det avstamp och gemensamma avsiktsförklaring för aktiviteter som arrangörerna hoppades på. Bland inspelen som diskuterades i grupperna fanns bland annat behovet av en konkret kartläggning av företagens och de offentligas kompetensbehov, samt att ta reda på vilka ungdomar som står utanför. Många lyfte validering av yrkeskompetenser och fortsatta satsningar inom vuxenutbildningen. Inte minst är det viktigt att synliggöra det utbud och de möjligheter som faktiskt finns, till exempel via kunskapslotser.

Att strunta i kommungränser och istället tänka kreativt för att attrahera värdefulla kompetenser lyftes som angeläget, liksom gemensam upphandling och att utveckla det digitala samarbetet.

Diskussionerna under workshopen var intensiva och konstruktiva. En hel del av idéerna är sådant som kan genomföras omgående, eller inom närmaste framtiden. Processledare Christel Thuresson säger med emfas:

Nu går vi från ord till handling. För även om det givetvis krävs planering och förberedelser, så behöver vi framförallt agera. Det jag menar är att vi kommer att genomföra aktiviteter först, och så planerar vi sen.

Kraftsamlingen gäller hela Norra Bohuslän. Men Strömstad är trots allt den kommun som drabbats allra hårdast. Därför är deras engagemang i processen påtaglig. Richard Holm är nytillträdd som näringslivsansvarig i Strömstad. Han ser det som självklart att kroka arm över professionsgränser för att vända krisen till möjligheter. Han säger:

Vi, Stömstads Kommun, tar en aktiv position genom att från 1 september etablerar en näringslivsfunktion med företagssupport, företagsetablering och samverkan för ett breddning inom näringslivet. Vi knyter ihop besöksnäringen och turism med näringen, där utbildning och kompetens är nyckel till framgång. Samverkan i Norra Bohuslän är en grundläggande förutsättning för ”action”

Jenny Mårtensson