Goda exempel

Överblick av projekt inom kompetensförsörjning i Fyrbodal, se här.

 

Sommarhälsning 2021 från Tobias Bernhardsson

Läs vad styrgruppens ordförande har för tankar om utbildning och kompetensförsörjning

Foto: Henrik Sundberg

 

Ny lagstiftning påverkar VUX

Läs hur det påverkar prioritering och urval i vuxenutbildningen

Teknikcollege hälsar på AH-automation

Kolla på filmerna om kreativa jobb inom teknik och automation

Foto: Jenny Mårtensson

Machokultur i byggbranchen

Möt Emmalena Andersson och läs om arbetet mot machokulturen

Det nya Strömstad

Läs artikeln om läget i Strömstad och det som gjorts under pandemin

Foto: Jenny Mårtensson

Pojkarna i skolan

Läs artikeln om pojkarna i skolan och intervju med Fredrik Zimmerman

Utbildning för ställen och stunder

Läs hur Hållbarbesöksnäring i Väst och Fenixz krokar arm och erbjuder utbildningar

Ungdomar på jobbet

Information om prao årskurs 8 och 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SYV-nätverket

Läs reportaget från kompetensutvecklingsdagen
Läs reportaget om Emma Andersson, polis med attraherauppdrag

Fullföljda studier

Lärträffar våren 2021 – läs våra reportage

 

Om man kokar ner erfarenheterna och den samlade visheten hos kloka rektorer, engagerade lärare och annan skicklig skolpersonal till en koncentrerad essens för lyckad skolutveckling finner man tre avgörande ingredienser. Det är kultur, relationer och systematik för att förbättra skolan som miljö för elevernas mognad, utveckling och lärande.

Pojkar, pojkar, pojkar
Kultur, relationer och inspiration

 

Vi-projektet – om bemötande

Nyckelorden för Vi-projektet är samverkan och bemötande. Samverkan över professions- och organisationsgränser så att den unge vuxne inte längre ska falla mellan stolar och stå utan fungerande stödinsatser. Och bemötande så att varje ung vuxen möts av tjänstepersoner som har förutsättningar och tid för riktiga möten, där det är möjligt att ärligt förstå för att kunna initiera fungerande insatser.

Läs reportaget om hur man bemöter den som har det svårt

 

Projekt Fenixz  

Kompetensutvecklingsprojekt som stärker människors ställning på arbetsmarknaden och  bidrar till att företagen stärker sin konkurrenskraft i Fyrbodal och Skaraborg. 

För att höja människors kompetensnivå och stimulera näringslivets utveckling har Fyrbodals och Skaraborgs kommunalförbund tagit ett gemensamt initiativ för att erbjuda kompetensutveckling för medarbetare och ledare i små och medelstora företag. 

Projektet, som har namnet Fenixzstartar februari 2021löper över två år och finansieras av Europeiska Socialfonden och Västra Götalandsregionen. 

Fenixz vänder sig till företag som vill och kan vara med och bidra till den kompetensomställning som är nödvändig för en hållbar framtid genom att erbjuda kostnadsfria behovsanalyser och kompetensutvecklingsinsatser för företagens ledare och medarbetare.   

Fyrbodal och Skaraborg har stora näringslivsstrukturella och socioekonomiska likheter. Här finns många mindre tätorter i kombination med stora landsbygdsområden. Utbildningsnivån är i nationell jämförelse generellt mycket låg, vilket minskar människors möjligheter på arbetsmarknaden och företagens utveckling och konkurrenskraft.  

”Tillgång till kunskap och kompetens har stor betydelse för förmågan att utveckla och tillämpa ny teknik och nya metoder, vilket i sin tur är viktigt för människors möjligheter och för en långsiktigt hållbar tillväxt för företag, säger Anna Lärk Ståhlberg, teamchef samhällsutveckling vid Fyrbodals kommunalförbund. 

 

Bilden föreställer en ung kvinna utomhus, i bakgrunden vajande säd, runt hennes huvud en målad aura av strålarBakgrund 

Bakgrunden till initiativet är de förändringarna av samhälle och näringsliv som är en följd av bland annat teknikskiften, nya affärsmodeller och ändrade konsumtionsmönsterDen pågående Coronapandemin har drivit på utvecklingen ytterligare, där till exempel digitaliseringen både i företagen och i hemmen tagit ett jättekliv, e-handel och hemmakontoret har förändrat såväl köpmönster som ledarskap. 

En annan viktig anledning är att arbetslösheten ökar snabbt i spåren av Coronapandemin. Särskilt hårt drabbas de som just klivit in eller är på väg in på arbetsmarknaden 

Bokstaven Z i projektnamnet Fenixz, betonar den unga generationen som också kallas för ”digital natives”, som å ena sidan drabbas hårt när instegsjobben minskar till följd av nedstängning i vissa branscher, och å andra sidan besitter den digitala kunskapen som många företag efterfrågar 

Med en växande grupp unga vuxna som riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet riskerar landsbygdskommunerna i Fyrbodal och Skaraborg dessutom att de unga lämnar bygderna  eller inte ser möjlighet att återvända efter avslutade studier, vilkert ytterligare spär på den låga utbildningsnivån i delregionerna. 

Kompetensinsatser för medarbetare i små och medelstora företag öppnar för karriärsteg, vilket i sin tur öppnar dörren för de yngre och för personer som står längre från arbetsmarknaden. 

Projekt Fenixz utgår från medarbetarnas och företagens verkliga behov och insatserna som erbjuds ska ta vara på ledares och medarbetares förmåga till anpassning och omvandling i en delvis ny verklighet”, säger Anna Lärk Ståhlberg 

För mer information, kontakta Anna Lärk Ståhlberg, teamchef Samhällsutveckling vid Fyrbodals kommunalförbund. 

Mobil: 0733-35 85 34 

E-post: anna.lark.stahlberg@fyrbodal.se 

Läs om Fenixz och vad de erbjuder företagen här

 

Dimensioneringsutredningen – påverkar framtidens gymnasieskola

Att planera för gymnasiet och vuxenutbildningen på ett klokt sätt är en komplex historia med många perspektiv och till viss del motstridiga intressen. Å ena sidan har vi elevernas drömmar, drivkrafter och önskningar som behöver mötas för att få så många som möjligt att uppleva motivation och fullfölja sina studier.

Å andra sidan har vi näringslivets behov av ”rätt” kompetens med ett utbildningsutbud som korrelerar med arbetsmarknadens utbud av relevanta jobb. Och den genomgripande frågan, vem är bäst på att styra och leda gymnasieskolan för att möta dessa perspektiv på ett så klokt sätt som möjligt?

Läs om reflektioner kring utredningen

 

 

Hotell och restaurang

Läget är allvarligt

Det är nu närmare nio månaders sedan Coronapandemin skakade om hela besöksnäringen och tvingade en hel bransch att ställa om. Det kom snabbt restriktioner kring åtgärder för att minska smittspridningen och skapa fysisk distans. Det infördes reserekommendationer och begränsningar i vilka verksamheter som fick vara öppna och hur många som fick vara på plats.

Besöksnäringen är den bransch i Sverige som drabbats allra hårdast av pandemin. Effekterna syns främst på sysselsättnings- och intäktssidan. Fler än 20 000 anställda har varslats inom besöksnäringen, drygt 60 000 har omfattats av korttidspermittering och mer än 25 000 normala tillfälliga anställningar har uteblivit. Detta är dramatiska siffror för en bransch som innan pandemin befann sig i en expansiv tillväxtfas med stor kompetensförsörjningsbrist.

Gästen kom snabbt att ändra sin konsumtion. Hemmaarbete medförde att lunchrestaurangerna fick svårt att gå runt. Ett minskat resande medförde att hotellrummen gapade tomma. De djupaste dalarna ses i storstäderna där intäktstappet blir som störst. Intäkterna på restaurangerna i Sverige har sedan 1 mars minskat med 45 procent. I Stockholmsregionen ser man en minskning med 55 procent. Under sommaren, i samband med att smittspridningskurvan planades ut, kunde företag i näringen hämta upp lite av sin ekonomiska situation. Däremot har situationen kraftigt försämrats sedan slutet oktober. Första veckan i december var intäktsbortfallet -74 procent för restaurangnäringen och det spås bli än värre.

På logisidan ser det tyvärr lika mörkt ut. Logiintäkterna på hotell i Sverige har sedan den 16 mars minskat med 66 procent. I Stockholmsregionen ser man en minskning med 84 procent.

Anna Hartman, VD Hotel Kung Oscar i Trollhättan bekräftar bilden:

  • Jag driver hotell i både Trollhättan och Alingsås och får sällan ta del av det riktigt stora topparna men drabbas heller inte lika hårt av dalarna. För vår del har rumsbeläggningen i Trollhättan under Coronapandemin legat på en nivå runt 30-40% när vi normalt brukar ha 60-65% men nu när andra vågen av pandemin slog till är beläggningen nere på 15-20% och företagen är avvaktande.

När pandemin först slog till kunde företagen snabbt vidta åtgärder som minskade företagets kostnader, vrida och vända på varje sten och tömma ladorna på tillgångar. När nu marknaden och läget ser likadant ut igen är situationen en helt annan. Tillgångskontot är tömt och alla livlinor utnyttjade för många av besöksnäringens företag.

  • Läget är nu ännu tuffare än i våras, säger Anna Hartman VD Hotel Kung Oscar. Vi försöker permittera ytterligare men det är svårt att få full effektivitet då kompetenser behövs på alla avdelningar. Det är viktigt att ansökan för omställningsstödet kommer på plats så att vi kan söka detta, kommer att behövas fram till februari/mars som det ser ut. Vi hoppas också att vaccinet snabbt kan komma ut i början på året så att byggprojekt och andra investeringar som genererar besök till staden tar fart igen. Med våren kommer också våra privata turister till området och det ser vi fram emot, vi längtar efter våra gäster!

I dagsläget är det omöjligt att skissa på ett prognosläge för framtiden. Allt är avhängt på hur snabbt smittspridningen avtar i samhället och hur snabbt ett vaccin kan vara på plats. Våra politikers och beslutsfattares restriktioner och rekommendationer kommer i slutändan vara det som är helt avgörande.

För Visitas medlemmar gäller det att fortsatt kämpa så att de kommer ut överlevande ur pandemin. Här behövs akut riktade ekonomiska stöd via förlängda, förstärkta och förbättrade stödåtgärder. När vi sviterna av pandemin har lagt sig, är vi många som längtar efter att ta del av besöksnäringens tjänster igen. Varför inte en långhelg i Fyrbodal för att träffa vänner, äta gott, njuta av sköna hotellsängar och sitta länge vid hotellfrukostbordet igen?

/ Frida Arvidsson, Visita

 

 

Utvecklingsjobb Åmål

Ett modigt initiativ för människa och samhälle

Åmåls kommun arbetar med utgångspunkten att jobb leder till jobb. En treåring satsning ska bryta bidragsberoende och leda till egen försörjning för 130 långtidsarbetslösa.

 Läget i Åmåls kommun är allvarligt, liksom i så många andra av Fyrbodals kommuner. Allt för många är arbetslösa och därför beroende av bidrag för sin försörjning. Vägen in i jobb och egen försörjning blir svårare ju längre tid en person är arbetslös. Det innebär en tuff livssituation för individen och för kommunerna är försörjningsstöd, socialbidrag och kostnader kopplade till att ha medborgare i så kallat utanförskap, tungt såväl socialt som ekonomisk.

Individens resa till egen försörjning

I Åmål bestämde man sig för att göra något radikalt åt situationen. Under ledning av den nya kommunchefen Anders Sandén sjösattes satsningen ”Utvecklingsjobb Åmål”. Kort innebär satsningen att se till att arbetslösa utan rätt till a-kassa bryter sitt bidragsberoende och istället får jobb och egen försörjning. Och vägen till jobb, går via jobb.

Aktuell arbetsmarknadsforskning tyder på att arbetsmarknadspolitiska anställningar och individuell coachning är den effektivaste vägen till egen försörjning – det är lättare att få ett jobb om du redan har ett jobb.

Tanken är att arbetsplatser, med kollegor och ett fungerande socialt sammanhang, är den plattform som väldigt många arbetslösa behöver för att upptäcka vägar vidare i livet.

Många som gått utan arbete länge har varken de kontakter eller det självförtroende som behövs för att på egen hand ta sig ur bidragsberoendet. Därför behövs personer att symboliskt ”hålla i handen”. Kloka, kunniga handledare som vägleder och stöttar.

Riktiga arbetsplatser

Sagt och gjort. Åmål satsar på handledarskap och jobb ute på ”riktiga” arbetsplatser. Det handlar delvis om traditionella nystartsjobb, men främst så kallade extratjänster.

Jobben finns inom kommunens egna förvaltningar samt på vissa föreningar. Det är tjänster som avlastar ordinarie personals uppgifter, eller arbeten som inte tidigare blev gjort. Extratjänsterna konkurrerar inte med ordinarie anställningar i kommunen.

Handledarskapet är en kedja av samordnande handledare och yrkeshandledare ute på de arbetsplatser där extratjänsterna ordnas.

Från bidragsberoende till skattebetalare

130 personer deltar just nu i satsningen. Genom handledning och framför allt det som sker på arbetsplatserna i form av lärande och nya kontakter, är målet att deltagaren ska bryta sitt bidragsberoende och bli självförsörjande. Utryckt på ett annat sätt ska individerna gå från att vara bidragstagare till att bli skattebetalare. Målet är att satsningen ska leda till att tjugo procent av deltagarna får jobb med egen försörjning.

Satsningen sker i nära samarbete med Vux i Åmål och det är möjligt att kombinera extratjänsten med studier på femtio procent.

Starkt stöd i kommunen

Initiativet smögs igång redan i början av förra året, men fick sin officiella start i september. Satsningen går i mål i augusti 2023.

”Utvecklingsjobb Åmål” genomsyrar hela kommunen. Det är initierat, etablerat och sanktionerat från högsta ledningen med stark och bred politisk förankring. I stort sett alla förvaltningar är involverade även om det varit lättare att hitta extratjänster inom vissa sektorer än andra.

Från början fanns ett visst motstånd som berodde på en oro för att det ordinarie arbetet på arbetsplatserna skulle påverkas negativt. Att det skulle bli betungande att ta hand om personer som är ovana vid arbetslivets påfrestningar och krav. Denna oro lättade dock ganska snabbt då deltagarna kom ut och började arbeta. Idag är det mycket få negativa röster från de kommunanställda som möter deltagarna ute på arbetsplatserna. Tvärtom. Istället förvinner fördomar och skepsis i regel i takt med att deltagarna börjar arbeta.

Reaktionerna från deltagarna är i stort sett bara positiva. De utrycker en lättnad och glädje att få komma till användning, att göra nytta. Det sker en rejäl personlig utveckling bland deltagarna. Redan nu har ett par deltagare fått erbjudande om fast anställning, andra har fått timanställningar och några har insett att de vill och kan studera.

Vad gäller det samhällsekonomiska perspektivet kommer detta att utvärderas av en extern part som räknar på investeringen och dess konsekvenser för in och utgifter i reda pengar.

Människor växer

Per Lundin, tf verksamhetschef för Välfärds- & arbetsmarknadsförvaltningen, projektleder satsningen och driver initiativet tillsammans med processledare Joacim Dahlman, enhetschef vid Arbete och försörjning.

Per Lundin betonar det stora värdet av ett modigt ledarskap.

”Det är en stor satsning i svåra tider. Jag tror att just att vi vågar satsa oss ur problemen istället för att passivt spara oss ur dem, gör vårt initiativ i Åmål unikt,” säger han och tillägger;

”Och vi gör det med kvalitet. Det här är en satsning som gör att människor kommer vidare och växer.”

Joacim Dahlman poängterar:

”Det är kraftfullt att hela kommunen ställer upp på det här sättet. Det är avgörande att initiativet kommer från högsta ledningen, och att vi som arbetar operativt känner oss betydelsefulla och behövda i det dagliga arbetet med våra deltagare.

Noterat återkommer i februari med ett längre reportage om Utvecklingsjobb Åmål, då det blir intervjuer med deltagare och resultaten från utvärderingen som görs av satsningen.

Vägar vidare i Strömstad

Strömstad befinner sig i ett extremt läge och många är drabbade av att turistströmmar har ändrats och att gränsen mot Norge delvis stängts. Det är samtidigt ett läge där hela norra Bohuslän har möjlighet att ställa om och se de möjligheter som finns utanför den traditionella handeln och turismen. Den kraftfulla omställningen sker nu på alla nivåer. Individer funderar över sin framtid och tar beslut om att byta karriär och utbilda sig. Företag söker nya marknader och eller affärskoncept och kommuner mobiliserar för att underlätta för individer och företag att göra omställningen på ett bra sätt. Under hösten och vintern har kommunen genomfört tre webbinarier på temat Vägar vidare där arbetsökande och eller de som riskerar att bli av med sin anställning får information om nya vägar till jobb och utbildning. Träffarna kommer fortsätta och fyllas med nytt innehåll under våren. Efter jul- och nyårshelgerna kommer även de planerade satsningarna för företag att sjösättas.

Läs mer om Kraftsamling och se det inspelade webbinariet på Strömstads hemsida

Initiativ för fler yrkeshögskoleutbildningar till Fyrbodalsregionen

Illustration: Jenny Mårtensson

Fyrbodals kommunalförbund initierar ett nätverk för YH-utbildningar. Syftet är behovet av ett gemensamt agerande för att fler utbildningar ska starta i vår region.

 YH-utbildningar blir allt viktigare för kompetensförsörjning och arbetsliv. Denna utbildningsform har visat sig vara framgångsrik ur såväl ett individ- som arbetsmarknadsperspektiv.

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har i år fått in fler ansökningar om att bedriva YH-utbildning än någonsin tidigare. De fick i år in 1482 ansökningar från hela landet, vilket är en 35 procentig ökning jämfört med 2019.

Samtidigt som pandemin drabbade svensk ekonomi lanserade Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) ett nytt koncept med korta YH-utbildningar. Det som till en början var tänkt som en begränsad försöksverksamhet har snabbt blivit ett viktigt och efterfrågat utbildningskoncept inom yrkeshögskolan.

”Under senaste åren har vi sett en utveckling där allt fler YH-utbildningar hamnar i våra storstadsregioner och för Västra Götaland innebär det att fler och fler utbildningar hamnar i Storgöteborg. Genom att nystarta YH-nätverket Fyrbodal vill vi kraftsamla för fler relevanta YH-utbildningar till vår delregion för att långsiktigt säkra kompetensförsörjning i såväl offentlig som privat sektor, ” säger Per Hasselberg, projektledare inom utbildning och kompetensförsörjning vid Fyrbodals kommunalförbund.

Till det första mötet den 25 november bjuds representanter för kommunerna i Fyrbodal för en strategisk diskussion om hur vi bäst verkar för att få fler relevanta YH-utbildningar till Fyrbodalsregionen.

Läs mer

En expedition i lärande

Fyrbodals kommunalförbund och Vuxenutbildningsnätverket i Fyrbodal arrangerade i slutet av oktober en vecka med ett fullmatat program på temat kompetensutveckling. Det blev både förinspelade och livesända föreläsningar, som spänner över ett brett spektrum av frågor som rör utbildning och kompetensförsörjning.

Alla föreläsningar är inspelade. Så klicka på länken nedan för att se och höra Andreas Fejes, Per Måhl, Carlos Rojas och många fler.

Klicka här för att komma till sammanställningen

Kompetensförsörjning i transportbranschen

Behovet av kompetent personal är massivt inom flera delar av transportbranschen. Många företag tvingas säga nej till uppdrag. Det betyder att potentialen till expansion och tillväxt stoppas på grund av brist på yrkeskunnigt folk.

Den 21 oktober möttes representanter från bransch, utbildningsanordnare och politik för att kraftsamla. Frågan som diskuterades var: Hur attraherar vi den nya generationens transportarbetare, chaufförer, mekaniker, tekniker och ingenjörer till en bransch som bokstavligt är drivkraft för näringsliv och samhälle?

Klicka här för att läsa ett reportage från mötet

 

Vi-projektet ”Möten i ögonhöjd”

Varje ung vuxen ska mötas med ärlig respekt där hen är huvudperson i sitt eget liv. Det är utgångspunkten i Vi-projektet som arbetar med unga vuxna som står utan vare sig jobb eller utbildning och där Fyrbodals kommunalförbund är en av parterna. Läs om satsningen och varför den är så viktig. Klicka på länken så laddas artikeln.

Artikel om Vi-projektet

Äldreomsorgslyftet i Fyrbodal

En utbildningssatsning som gör skillnad på riktigt, för samhället, för de äldre och för den enskilde undersköterskan. Det sker nu runt om i kommunerna i Fyrbodal. Det här är ett exempel från Orust.

En av de som studerar till undersköterska genom satsningen är Hutham Hussain som arbetar på Strandgården i Ellös. Hon reflekterar redan över en ökad medvetenhet i bemötandet av de hyresgäster hon arbetar med. Hon säger:

”Min inställning till jobbet tidigare var att hjälpa den äldre så mycket jag bara kunde. Nu stimulerar jag istället hyresgästen att göra mer på egen hand. Min roll är att hjälpa henne eller honom att klara av så mycket som möjligt själv. Hjälp till självhjälp.”

Klicka här för att ladda artikeln

 

KiD – Kompetenskluster i Dalsland

Dalslandskommunerna står inför utmaningar – andelen äldre ökar och de yngre flyttar ut. Utbildningsnivån är bland de lägsta i regionen och det är svårt för företag att rekrytera personal med rätt kompetens. Samtidigt innebär digitaliseringen och människors längtan efter lugnare liv på landet att Dalsland, med sina storslagna naturnära boendemiljöer, skulle kunna attrahera företag att etablera sig och människor att flytta och bo, arbeta och leva här. Det finns en rad satsningar och initiativ som arbetar med just den här målbilden från olika perspektiv.

För att få ett grepp om satsningarna inom kompetensförsörjningsområdet och få dem att agera kraftfullt tillsammans tog Färgelanda kommun initiativ till en förstudie. Arbetsnamnet på denna kartläggande insats är KiD, Kompetenskluster i Dalsland. Förstudien genomförs nu i samverkan med Dalslands Folkhögskola och är delvis finansierad av Fyrbodals kommunalförbund.

Utredare är Kent Javette vid Dalslands Folkhögskola. Han berättar:

”Vi har haft ett inledande möte för att kicka igång förstudien. Vi samlade berörda aktörer för att börja bena i frågeställningarna. Mötet gav tankar för framtiden och vi undersöker nu förutsättningarna för ett mer stabilt kluster som samlar dagens nätverk av initiativ. Vad det leder till vet vi inte än. Det är det förstudien ska ta reda på.”

På kort sikt ska förstudien alltså ge en karta av de olika initiativ som har tagits eller är på väg att tas. Tanken är att undersöka hur dessa initiativ kan samverka för att ge ökad effekt. I nästa steg skulle dessa insatser kunna samlas i en samordnande nod i Kompetenskluster i Dalsland,

På lite längre sikt ska förstudien ligga till grund för att insatserna genom Kompetenskluster i Dalsland leder till att företag och offentlig verksamhet i Dalsland har ökad tillgång till arbetskraft med rätt och relevant kompetens. På lång sikt ska förstudien bidra till hållbar utveckling genom ökad inflyttning till Dalslands kommuner.

Det finns många aktörer som skulle kunna ha nytta av en nod. Bland annat samtliga Dalslandskommuner, lokala kompetensråd, Vuxenutbildningsnätverket Fyrbodal, Vuxenutbildningen i Dalsland, Lärcentra Fyrbodal, KAV, eDit, Gröna klustret, Mötesplats Steneby, Kompetensråd Fyrbodal, Westum, Högskolan Väst, Campus Dalsland, Arbetsförmedlingen, Drivhuset, ALMI, Position Väst, Companion, IUC Väst, Nyföretagarcentrum och Support Group network.

 

Teknikcollege certifierar Birger Sjöbergs tekniska vuxenutbildning

Birger Sjöberggymnasiets vuxenutbildning är certifierad enligt Teknikcolleges åtta kriterier om kvalitet och industriell förankring.

De utbildningar som är godkända är:

  • Underhållsteknisk utbildning 300 YH poäng
  • Drift och underhållsteknisk utbildning 200 YH poäng
  • CNC operatör – 1000 Gy poäng

Enligt Lennart Talp, biträdande rektor på Birger Sjöbergsgymnaiset, Kunskapsförbundet Väst är certifieringen oerhört värdefull för skolan, de tekniska utbildningarna och framför allt för de studerande.

– Att utbildningen är certifierad enligt Teknikcolleges kriterier är en kvalitetsmarkör för arbetsgivarna. Teknikcollege har gott renommé i branschen och då industrin söker kompetent personal är elever som gått teknikcollegecertifierade utbildningar attraktiva, säger han.

Tomas Wahlberg, ordförande i lokal styrgrupp Teknikcollege Trollhättan/ Vänersborg, som arbetar på ANVA KSG AB säger;

”Det är väldigt roligt att Birger Sjöbergsgymnasiet åter är certifierad. För industrin är det viktigt att ha  en hög kvalitet på utbildningen där eleverna får rätt kompetens för att bli våra framtida kollegor.”

I Teknikcolleges kvalitetsarbete är det två behov som ska tillfredsställas. Dels de tekniskt inriktade företagens behov av kvalificerad arbetskraft, dels de studerandes behov av en attraktiv utbildning som kan leda till jobb, eller lägga en god grund för vidare studier.

Det är åtta kvalitetskriterier som ska uppfyllas för att bli certifierad av Teknikcollege. Det gäller för skolan att arbeta metodiskt med både den egna organisationen, samverkan inom utbildningssystemet och med industribranschen, samt givetvis utbildningens innehåll och standarden på utrustning och lokaler.

För mer information kontakta
Cecilia Sandberg, projektledare för Teknikcollege, Fyrbodals kommunalförbund
Telefon: 0733-35 85 09, E-post: cecilia.sandberg@fyrbodal.se

Morgan Ahlberg, kommunikationsansvarig, Fyrbodals kommunalförbund

Telefon: 070-217 94 49 E-post: morgan.ahlberg@fyrbodal.se

Kraftsamling i Norra Bohuslän

Den 3 september samlades aktörer med strategisk kompetens och praktisk rådighet från näringsliv och kommuner, för att kraftsamla kring den rådande situationen i Norra Bohuslän.

”För att konkret möta utmaningarna krävs åtgärder från olika vinklar. Det är därför vi valde att samla personer med olika perspektiv för att prata sig samman om vilka insatser som verkligen gör skillnad”, säger Christel Thuresson, processledare på Fyrbodals kommunalförbund, som leder processen i Norra Bohuslän tillsammans med Sara Arvenberg och Leon Eriksson från Strömstads kommun. Christel Thuresson betonar:

”Nu går vi från ord till handling. För även om det givetvis krävs planering och förberedelser, så behöver vi framförallt agera. Det jag menar är att vi kommer att genomföra aktiviteter först, och så planerar vi sen.”

Klicka på länken för att ladda artikeln

”Corona ger värdefulla insikter för kommande satsningar inom utbildning och kompetensförsörjning”

Tobias Bernhardsson

 

Tobias Bernhardsson är kommunstyrelsens ordförande i Färgelanda. Utbildningsfrågor har varit en given angelägenhet för honom under hela hans politiska liv. Frågorna har, som han själv uttrycker det, följt honom. Därför är hans kunskaper och engagemang mycket värdefulla i rollen som ordförande i styrgruppen för Strategisk Kompetensförsörjning på Fyrbodals kommunalförbund.

Till Noterat bad vi honom sätta ord på hur läget med Corona påverkar Fyrbodals gemensamma arbete med utbildning och kompetensförsörjning.

De flesta av Fyrbodals kommuner består av mindre orter i gles- och landsbygd. Utbildningsnivån är relativt låg och det sker inte sällan en utflyttning som dränerar våra kommuner på kraft och ungdom. Samtidigt vet vi att många vill bo och leva utanför storstadsregionerna. Men för ungdomar med ambitioner att förverkliga utbildnings- och yrkesdrömmar, ses ofta möjligheten att flytta till större städer som erbjuder högskolor, universitet och en spännande arbetsmarknad.

Och för åtskilliga storstadsbor förblir drömmen om ett liv närmare naturen och en annan sorts livskvaliteter, bara just en dröm på grund av svårigheterna att kombinera boende på landsbygd med en intressant yrkeskarriär.

Frågan om digitalisering av landsbygd, utbildning på distans och etablering av lärcentrum har funnits på agendan i Fyrbodal under många år. Men medvetenheten om behovet och vilka möjligheter det ger har inte varit tillräckligt mogen. Det har Corona ändrat på!

Insikten att det går att arbeta hemifrån! Att det går att studera utan att vara på plats i klassrummet! Det är ett enormt genombrott för oss som drivit utbildnings- och kompetensutvecklingsfrågor utifrån ett landsbygdperspektiv.

Plötsligt har människor gjort egna erfarenheter av att utgå från sina egna hem och ändå utbilda sig och sköta arbetet samt driva sitt företag. Insikten är även att det kräver god bandbredd och riktigt bra it-lösningar samt smarta sätt att använda tekniken för att arbeta tillsammans med andra.

Det här är insikter som i hög grad kommer prägla både kommuner och arbetsmarknad framöver. Corona har tvingat oss att inse behov och möjligheter inom utbildnings- och kompetensförsörjningsområdet som vi i Fyrbodal efter pandemin verkligen ska ta tillvara.

Dessa insikter kommer göra det enklare att driva en positiv utveckling. Tillsammans kan vi kommuner i Fyrbodal driva mot lösningar så att våra medborgare kan bo i våra vackra kommuner med naturen inpå knuten och ändå ha tillgång till ett rikt utbildningsutbud och en stor arbetsmarknad.

Satsar vi på den typen av lösningar blir även insteget för människor att flytta in till våra kommuner betydligt lägre. Underbara miljöer för att bo och leva har vi redan. Satsningar på tillgång till ett rikt utbildningsutbud och smarta digitala lösningar för distansarbete, kommer göra Fyrbodals kommuner ännu mer attraktiva.

Till alla er som arbetar med dessa frågor, inte minst genom aktivt engagemang i Fyrbodals nätverk, branschråd och college, önskar jag en riktigt härlig sommar. Ser mycket fram emot att fortsätta arbetet tillsammans med efter semestrarna. Det blir en synnerligen viktigt och intressant höst!

Varma hälsningar

Tobias Bernhardsson

Med nyfikenhet och lugn kommer man långt

Språkombud ska bidra till bättre språk- och arbetsmiljö inom vård och omsorg.

I Tanums kommun satsar man på förbättrad trygghet och arbetsmiljö genom språkutvecklande insatser. Inom äldreomsorgen och omsorgen för funktionsnedsatta är andelen med annat modersmål än svenska hög. Även om man kan grunderna i det svenska språket är det en kognitiv utmaning att utföra sitt jobb då kommunikationen kräver extra fokus och koncentration. Man blir helt enkelt trött och om det inte finns en medveten och stöttande omgivning i form av kollegor med insikt och förståelse, är det lätt att känna sig osäker och stressad. Det berättar Åsa Springer, SVA-lärare på komvux i Tanum. Hon är en av två personer som gått Vård- och Omsorgscolleges utbildning till språksombudsutbildare. Hennes roll blir att utbilda språkombud som ska vara verksamma ute på sina respektive arbetsplatser. Enligt Åsa Springer handlar det i hög grad om att avdramatisera det här med ord och språk.

”Med nyfikenhet och lugn kommer man långt,” säger hon.

Åsa uppmanar till att både svenskfödda och utlandsfödda i ökad grad verkligen sätter ord på det man gör och tänker. När orden blir uttalade istället för att utryckas indirekt, vilket är vanligt i mellanmänsklig kommunikation, minskar risken för missförstånd och lärandet hos den som behöver träna på språket ökar.

”Bara det att frågan om språk lyfts på en arbetsplats innebär att det blir så mycket lättare att mötas. Har man pratat om språk och funderat kring ordens och bemötandets betydelse på till exempel en arbetsplatsträff, blir det sedan lättare i vardagen att stanna upp och prata färdigt för att skapa förståelse i stunden, istället för att tiga och stressa vidare,” säger Åsa Springer.

Till hösten startar språkombudsutbildningen och hittills är nästan tio arbetsplatser representerade.

Läs mer på Vård- och omsorgscollege hemsida

Webinarium om Smarta landsbygder

Smarta landsbygder utvecklar kreativa lösningar på utmaningar i ett lokalt sammanhang. De bygger lösningarna på lokala styrkor och möjligheter, vilket ger en grund för hållbar utveckling i området. De har aktiva invånare som med ekonomisk, social och miljömässig utgångspunkt utvecklar och förverkligar strategier, ofta genom  innovation och med hjälp av digital teknik. De utgår från existerande eller nya initiativ och finansieras av både offentliga och privata aktörer.  Smarta landsbygder gynnas av samarbete och nätverkande med andra platser – både på landsbygd och i städer.

Att få människor att vilja leva, bo, vara verksamma och utveckla vår landsbygd är en fråga som engagerade ett femtiotal deltagare under webinariet Smarta landsbygder den 4 juni 2020. Webinariet arrangerades av Fyrbodals kommunalförbund för att inspirera, öka kunskapen och skapa samsyn i satsningar kring landsbygdsutveckling och kompetensförsörjning.
Landsbygden behöver arbetskraft för att utvecklas och säkra tillgången till inhemska livsmedel i Sverige. Det ställer krav på utbildningar som är relevanta för branschen och att fler människor väljer att bo, arbeta och skapa sina framtida liv ”på landet”. Det är helt enkelt avgörande att utveckla landsbygden på ett sätt som får fler yngre personer att se det attraktiva i ett framtida yrke som till exempel lantbrukare. Detta och mycket annat ventilerades under ett par intensiva timmar där huvudpresentatörerna var Regina Westas Stedt från Vingåkersbygden, Therese Wallqvister från Tillväxtverket och Robin Kalmendal från Västra Götalandsregionen.

 

 

 

 

 

 

Det behövs fler bussförare!

Lyssna på Laila, Amer och Bente om varför de valt att bli bussförare. Idag är bristen på bussförare stor, samtidigt som söktrycket på utbildningen till chaufför på Yrkesvux i Uddevalla har sjunkit. Med dessa filmer vill Fyrbodals Kommunalförbund få fler att få upp ögonen för detta serviceyrke.

Läs mer på Uddevalla kommuns hemsida om yrkesutbildningar

 

 

Hyllat sätt att samverka

Vård och omsorgscollege uppmärksammar och uppskattar sättet på vilket kommunerna i Fyrbodal samarbetar genom nätverk och skrivargrupper. Läs intervjun med Christina Wennerdal här.

Läs mer

 

Ett uråldrigt framtidsyrke

Läs om Helen Blomqvist och Hassan Khavari som båda vill ha en framtid i havets och båtens tecken genom att utbilda sig till båtbyggare på vuxenutbildningen på Orust. De lär sig den sköna konsten att förvandla trä till vackra båtar och har båda siktet inställt på ett yrke där de får skapa med händerna.

Läs mer

 

 

 

Lär sig svenska genom matematik

Centralafrika, Somalia, Syrien, Turkiet, Afghanistan, Irak….människor flyr våld och förtryck. Genom vuxenutbildningen läggs grunden för en ny start i ett land där de inte hotas och förföljs. I Strömstad använder man bland annat studier i matematik som ingång till det svenska språket. Engagemanget bubblar. Vuxenutbildning bedrivs i Fyrbodals samtliga kommuner. På kommunalförbundet arrangerar vi samarbeten för att kompetensförsörjningen ska göra nytta på bästa sätt för människor i våra kommuner.

 

 

 

 

 

Fyrbodal och GR tar sig an gymnasielagen

Frågan om hur gymnasielagen drabbar våra kommuners ekonomi, enskilda lärare och annan personal i skolan samt de ensamkommande ungdomarna, är ett exempel på hur samverkan inom ramen för Fyrbodals kommunalförbund gör verklig skillnad.

Läs mer

 

 

 

Alla behövs! Ny rapport stöder Fyrbodals satsningar

Det råder stor brist på utbildad arbetskraft inom både privat näringsliv och offentlig sektor. Att finna lösningar är avgörande för samhällsekonomin och Sveriges utveckling och välfärd. Det räcker inte med den svenskfödda arbetskraften. Vi är för få. All tillgänglig arbetskraft behöver mobiliseras.
Den enskilt viktigaste åtgärden är att nå den stora outnyttjade grupp som idag har otillräcklig utbildningsnivå, varav många är utlandsfödda. Vuxenutbildning och satsningar på validering är därför avgörande för att matcha näringslivets rekryteringsbehov.

Detta slås fast i en ny rapport, signerad Joacim Waara, regionutvecklare, analytiker och ekonomie doktor vid Västra Götalandsregionens koncernavdelningen för data och analys.

Fyrbodals kommunalförbunds stöttar och stärker flera satsningar inom just validering och vuxenutbildning i våra 14 kommuner, där många utlandsfödda genomgår utbildningsinsatser som leder till jobb inom bristyrken.

 

Stort engagemang på konferens om nyanländas entreprenörskap på landsbygden

Den 25 november 2019 samlades ett sextiotal deltagare från olika samhällsaktörer som på olika sätt är engagerade i att underlätta för nyanlända att starta företag i glesbygd. Konferensen arrangerades av Landsbygdsnätverket, Tillväxtverket, Leader och Fyrbodals kommunalförbund.

Marah Esmaeil var en av de nyanlända företagare som berättade om sina erfarenheter under konferensen. Hon var 19 år då hon flydde krigets Syrien till Sverige och Vänersborg. Bakom sig lämnade hon bland annat ett framgångsrikt familjeföretag som tillverkade olivolja. Efter ett oroligt första år i väntan på uppehållstillstånd kunde hon sätta igång att lära sig svenska och studera företagsekonomi med målet inställt på företagande i sitt nya hemland. Idag är Marah 23 år och strålar av framtidstro.
Hon och familjen står i startgroparna att starta ett bildemonteringsföretag. Marah berättar att affärsidén är att göra ”den traditionella bilskroten” till en ren och fräsch verksamhet och sälja bra begagnade reservdelar på ett nytt, enkelt och praktiskt sätt. För Marah var rådgivning och stöd från Nyföretagarcentrum mycket viktigt. Den nya verksamheten kommer att ligga i Skåne och inte i Fyrbodal. ”Vi hittade den perfekta lokalen i Örkelljunga” berättar Marah, så snart går flyttlasset. Petra Adlebo från Nyföretagarcentrum, som har coachat Marah, betonar vikten av att aldrig låta kommungränser vara i vägen!

 

 

 

 

Se de spännande föreläsningarna från Kompetensförsörjningsdagen

Den 22 november 2019 genomfördes Kompetensförsörjningsdagen på Nova Arena. Nästan 200 besökare fick ta del av ett späckat program som på olika sätt belyste situationen för utbildning och arbetsliv i Sverige och Fyrbodal i dag. Seminariet livesändes och genom att klicka på länkarna kan du se och föreläsningarna här och nu!

Ergin Özdemir – Social entreprenör och mångfaldsförespråkare
http://api.kaltura.nordu.net/tiny/31x1g

Robert Palmér – Metodgarant och författare
http://api.kaltura.nordu.net/tiny/i1ykb

Jonas Hagström – Entreprenör, företagare och föreläsare
http://api.kaltura.nordu.net/tiny/12ty4

Ergin Özdemir – Social entreprenör och mångfaldsförespråkare Del 2
http://api.kaltura.nordu.net/tiny/zey5a

Bo Dahlbom – IT-professor vid Göteborgs Universitet, debattör och föreläsare
http://api.kaltura.nordu.net/tiny/uuklz

Pia Ackmark – Direktör Arbetsförmedlingen
http://api.kaltura.nordu.net/tiny/tvcfr

Fredrik Fryklund – Kommunikationschef NEVS
http://api.kaltura.nordu.net/tiny/lz42f

Panelsamtal
http://api.kaltura.nordu.net/tiny/4pqs3

 

”Jag kunde mer än jag trodde”

Vad är livserfarenhet värt? Vad kan jag bidra med? Vilka kunskaper sitter i händerna, i ryggraden? Hur sätter man ord på kompetens? På det man kan…Det är svåra frågor som inte har något enkelt svar.

Maria Dejevik yrkeslärare på Kunskapsförbundet Väst och Validering Väst, har varit med i arbetsgruppen som tagit fram det nya nationella metodmaterialet för validering inom Vård- och Omsorgscollege. Tillsammans med Kicki Mällbin, valideringsutvecklare på Validering Väst, är hon på Fyrbodals kommunalförbund i Uddevalla för att utbilda i det nya metodstödet.

Viktig fråga för vård och omrsorg

Maria Dejevik och Kicki Mällbin berättar att validering handlar om att synliggöra, bedöma och formalisera kunskap. Syftet är att ta tillvara människors erfarenheter, förmågor och kunskaper även om personen tillskansat sig dessa på ett annat sätt.

Läs mer

 

Läs hela artikeln här

Samverkan över kommungränser och inkludering av fristående skolor ska få fler ungdomar genom gymnasiet och in på arbetsmarknaden till en lägre kostnad

Den 12/2 träffades nyckelpersoner och beslutsfattare med fokus på utbildning och arbetsmarknad för att lyssna på och prata med Lars Stjernkvist och Joacim Waara. Lars Stjernkvist gav smakprover ur regeringens så kallade dimensioneringsutredning, som officiellt presenteras den sista april och Joacim Waara gav oss inblick bortom allmänt tyckande om hur det faktiskt ser ut på den svenska arbetsmarknaden.

Utbudet av utbildning på gymnasie- och vuxenutbildningsnivå ska bättre anpassas efter arbetsmarknadens behov och vad som är ekonomiskt rationellt. Idag erbjuder kommunerna en rad utbildningar som enligt forskning inte leder till arbete. Lars Stjernkvist är dock noga med att betona att elevernas drömmar och intresse även i fortsättningen ska påverka utbildningsutbudet, men enligt Lars är det inte ekonomiskt försvarbart att det sker i så pass hög grad som i nuvarande modell.

”Dyra utbildningar som inte leder till jobb ska dras ner. Och utbildningar som täcker ett behov på arbetsmarknaden ska premieras,” säger Lars Stjernkvist.

Enligt den statistik som Joacim Waara, regionutvecklare och ekonomie doktor vid Västra Götalandsregionen, presenterade kommer samhället inte klara att möta arbetsmarknadens behov av arbetskraft utan ökad migration. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många infödda svenskar i arbetsför ålder. Slutsatsen är att Sverige behöver arbetskraftsinvandring kombinerat med ett effektivt utbildningssystem där fler kommer ut i arbete snabbare.

 

Studera hemifrån

Hos Mediapoolen finns massor av material för att studera digitalt hemifrån.

Det är våra fjorton kommuner i Fyrbodal, tillsammans med kommunalförbunden Skaraborg och Sjuhärad, som äger Mediapoolen. Härifrån kan bland annat skolor strömma och skapa direkt via plattformen Digital Pedagogik.

Det finns filmer, digitala böcker och ljudböcker kring specifika ämnen. Resurserna vänder sig både till elever och lärare och är sammanställda av pedagoger och bibliotekarier i samarbete. De är anpassade och sökbara efter skolornas årskurser, gymnasiet eller grundsärskolan. Samtliga teman är tydligt kopplade till läroplanens centrala innehåll.

Anslutna kommuner och skolor skapar enkelt konton genom sina godkända e-postadresser. Att alla elever får egna konton gör att eleverna kommer åt det digitala materialet hemifrån.

Mediapoolen erbjuder även webbaserade program för att skapa egna filmer, musikstycken, tankekartor och tecknade serier, vilket ger kreativa möjligheter för det digitala klassrummet.

 https://mediapoolen.se/project/digital-pedagogik/


 

 

Kontaktpersoner

Jenny Mårtensson

Kommunikatör Kompetensförsörjning
https://www.fyrbodal.se/wp-content/uploads/2020/04/jenny-martensson-fyrbodals-kommunalforbund-300x300-1-150x150.jpg

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra ditt besök. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?