Utvecklingen av e-hälsa och välfärdteknik i kommunerna 2020
Digitaliseringssamordnare Curt-Göran Crantz har gjort en kort sammanfattning av rapporten ”E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2020 – Uppföljning av utvecklingen inom e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna”.
För sjunde året i rad som redovisar Socialstyrelsen uppgifter om utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna. Rapporten bygger på nyckeltal som Socialstyrelsen har tagit fram i samarbete med regionala e-hälsosamordnare och i samråd med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Digitaliseringskommissionen och Myndigheten för delaktighet. Nyckeltalen är baserade på intentionerna i e-hälsostrategin från 2010, Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg, och de mål som uttrycktes i överenskommelsen mellan staten och SKL 2013 om stöd till evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten. Nyckeltalen har därefter utökats då nya områden har kommit att bli viktiga i den digitala utvecklingen
För att sammanfatta så ökar E-tjänster för ekonomiskt bistånd men samtidigt visar forskning på att ett begränsat antal ansökningar behandlas automatiskt. Användning av välfärdsteknik ökar i kommunerna men samtidigt har många kommuner svårigheter att breddinföra tekniken. Allt fler personalgrupper kan läsa och dokumentera digitalt när de utför arbete externt. Utvecklingen är särskilt tydlig inom hemtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Positivt är att en majoritet av kommunerna (cirka 70 procent) har tagit fram styrande dokument i form av digitaliseringsplaner eller liknande för att kunna bedriva en planerad verksamhetsutveckling med digitalisering. Cirka 74 procent av kommunerna har också avsatt personalresurser för att driva utvecklingen av e-hälsa, välfärdsteknik och digitalisering.
Det som inte visar på en positiv utveckling är användning av säker hantering av identiteter- och behörigheter inom socialtjänsten. Endast en mindre andel av kommunerna (15 procent) har säkrat samtliga system där personuppgifter behandlas. Få kommuner ansluter sig till NPÖ för att dela journalinformation trots att användningen ökar, fler användare gör allt fler sökningar i systemet.
Rapporten visar också att kommuner och privata utförare uttrycker behov av stöd från myndigheter och nationella aktörer exempelvis SKR. Såväl E-hälsomyndigheten som Socialstyrelsen har genomfört analyser med syfte att bättre kunna bidra till nationella stödjande insatser.
Hinder och framgångsfaktorer för digital utveckling
En intervjustudie genomfördes med 13 kommuner där syftet var att identifiera vilka hinder och framgångsfaktorer som kommunerna upplever vid digitalisering inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Hindren kan sammanfattas i följande punkter:
- Bristande ekonomiska förutsättningar
- Brist på kompetens på flera nivåer
- Rädsla och motstånd mot ny teknik hos personalen
- Kommunens organisering och arbetssätt
- Hög personalomsättning
- Brist på teknisk interoperabilitet
- Brist på heltäckande och stabil infrastruktur
- Svårt att hitta stöd från nationella aktörer
I intervjuerna framkom också framgångsfaktorer för en lyckad digitalisering:
- Tillgång till resurser för utvecklingsarbete
- Intresse, dialog och vilja till förändring på alla nivåer
- Kunskap om digitalisering
- Personal som leder den digitala utvecklingen
- Information och utbildning till alla berörda
- Samarbete inom kommunen och med andra aktörer
- Styrande dokument för införande av digital teknik
- Ramupphandlingar och gemensamma upphandlingar
Rapporten är inte redovisad på kommunnivå men inom kort kommer E-samordnare på Fyrbodals kommunalförbund att göra en sådan nedbrytning för samtliga kommuner inom Västra Götaland. När den är klar kommer den att publiceras här.