Föräldrasamverkan i förskolan

Här får du två förslag på två olika upplägg för att arbeta med föräldrasamverkan i förskolan.

Upplägg 1 -en träff på 2.5h

Föreläsning

Se Pihlgrens föreläsning tillsammans (1 timme 15 minuter utan paus). Bildspelet till föreläsningen finns också att tillgå, att läsa före/ under tiden/ efteråt om ni vill.

Case

Alternativ 1: Case från filmen:

Välj ett eller flera av casen från filmen att arbeta med.

Stoppa filmen och ta några minuter i mindre grupper för att diskutera hur ni skulle hantera detta case och varför. Diskutera sedan gemensamt innan ni fortsätter filmen. Varje case kan ni beräkna ca 15 minuter till.

Alternativ 2: Fristående verksamhetscase:

Välj ett fristående case: Läs caset/casen högt. Dela upp er i mindre grupper och diskutera, för att sedan diskutera gemensamt. Varje case kan ni beräkna ca 15 minuter till.

Case från filmen och fristående case hittar du i fliken till höger på denna sida.

Reflektionsfrågor

Välj ut ca 5 reflektionsfrågor av nedanstående, utifrån era behov, och/ eller använd Pihlgrens frågor under föreläsningen, och pausa under tiden. Samtal i grupper, därefter gemensam redovisning och diskussion (ca 30+15 minuter)

Upplägg 2 -två träffar á 2h

Tillfälle 1

Föreläsning

Se Pihlgrens föreläsning tillsammans (1 timme 15 minuter utan paus).

Bildspelet till föreläsningen finns också att tillgå, att läsa före/ under tiden/ efteråt om ni vill.

Reflektionsfrågor

Välj ut ca 5 reflektionsfrågor från reflektionslistan här bredvid, utifrån era behov, och/ eller använd Pihlgrens frågor under föreläsningen, och pausa under tiden. Samtal i grupper, därefter gemensam redovisning och diskussion (ca 30+15 minuter)

Läsning på egen hand alternativt annan uppgift inför nästa träff

Välj ut en artikel från lästipslistan som deltagarna ska ha läst till nästa tillfälle, ge om möjligt tid till att göra det.

eller

Uppgift att göra i verksamheten, t ex observera eller reflektera över i det vardagliga arbetet till nästa gång

Tillfälle 2

Diskutera läsning

Diskutera artikelns relevans för er verksamhet, samt välj gärna ut någon av reflektionsfrågorna nedan som passar den artikel ni läst. (ca 20 minuter)

eller

Diskutera uppgift att göra i verksamheten (ca 20 minuter)

Case

Alternativ 1: Case från filmen:

Välj ett eller flera av av casen från filmen att arbeta med.

Alternativ 2: Fristående verksamhetscase:

Välj ett fristående case: Läs caset/ casen högt. Dela upp er i mindre grupper och diskutera, för att sedan diskutera gemensamt. Varje case kan ni beräkna ca 15 minuter till.

Utvecklingsarbete, val av tema

För en diskussion om något ni vill utveckla i er samverkan med vårdnadshavare utifrån något av dessa teman. Ni kan ta hjälp av reflektionsfrågorna här bredvid. (ca 1 timme):

-Nå ut med vår kommunikation på ett bra sätt

-Utveckla våra forum för samverkan

-Balans mellan vårdnadshavares inflytande och professionellt utrymme

-Vår syn på vårdnadshavare, hantera svåra samtal

Kontaktpersoner

Linnea Lindgren

Processledare Kompetensplattform

Telefon:0522-440866

Mobil:070-7841824

linnea.lindgren@fyrbodal.se

https://www.fyrbodal.se/wp-content/uploads/2022/10/eng_foto_4ke0747-150x150.jpg

Case

Case 1 från föreläsning med Ann Pihlgren:

Du och din kollega är klasslärare respektive förskollärare för Emma och hennes lillebror Artur, vars mamma och pappa befinner sig i en uppslitande vårdnadstvist. Emma säger inte så mycket i skolan och arbetar på som hon brukar, men Artur gråter och bråkar en hel del med andra barn på förskolan.

Barnens mamma menar att Artur är rädd för sin våldsamma pappa och menar att varken skola eller förskola ska lämna ut information till pappan.

Pappan söker upp förskolläraren och ber att någon från förskolan ska ställa upp och skriva ett intyg som visar att han är en ansvarsfull pappa. Han brister ut i gråt under samtalet och menar att mamman ljuger.
- Hur kan ni pedagoger agera gentemot (Emma och) Artur?
- Hur kan ni agera gentemot föräldrarna?
- På vilket sätt kan juridiken vara ett stöd?
- Vilka andra åtgärder bör vidtas?
Case 2 från föreläsning med Ann Pihlgren:

Du arbetar som pedagog vid en förskola med en mycket heterogen föräldragrupp.

I gruppen finns resursstarka föräldrar, som bevakar kvaliteten och har synpunkter på verksamheten och undervisningen. Där finns också föräldrar utan samma möjlighet att påverka sitt barns skolgång och som istället är rädda för att förskolan ska klaga på deras barn, eller på dem som föräldrar, och kanske anmäla dem till soc – och därför undviker att i onödan ha kontakt med förskolan.

Föräldramötena präglas av att de olika vårdnadshavarna ofta har helt olika syn på förskolan och sin egen roll.

Det är dags för föräldramöte igen.
- Hur ska du och arbetslaget arrangera föräldramötet för att allas behov ska bli tillgodosedda och allas röster ska höras?
- Vilka fallgropar bör ni undvika?
Fristående verksamhetscase 1:

En förälder är upprörd vid hämtning av sin dotter. Hen menar att dottern alltid lämnas ren och fin på morgonen, men är alldeles smutsig på eftermiddagen. Hennes nya fina mockaskor har dessutom blivit alldeles förstörda av lera och sand.

Föräldern förklarar att hen har samtal med sitt barn om att hålla sig ren på förskolan eftersom ”hon är en stor flicka nu”.

Pedagogen berättar att de går ut varje dag på förskolan, och att flickan fått förslaget att låna stövlar och regnbyxor. Detta har flickan dock vägrat göra eftersom hon velat ha sina nya fina skor. Pedagogen förklarar också att det inte är förskolans uppgift att hindra barnen att leka ute, utan tvärtom ska uppmuntra utforskande utomhuslek.

Föräldern blir väldigt upprörd, och undrar hur de kan låta deras flicka leka sådana vilda lekar, särskilt när de visste att hon hade kläder som kunde bli förstörda. Hen undrar om inte förskolan kan låta de flickor som vill vara inne och leka mer stillsamma lekar när det är dåligt väder ute. “Annars kanske jag ska hitta annan förskola till mitt barn”
- Hur kan pedagogen hantera situationen?
- Hur kan relationen med föräldern stärkas?
Fristående verksamhetscase 2:

Stina är fyra år och går på förskolan Fjärilen 15 timmar/vecka. Hennes mamma är arbetssökande och pappa arbetar i butik. Stina har inga syskon. Hennes tid på förskolan är mån-fre 9.00-12.00, men hon kommer sporadiskt. Vissa veckor en gång i veckan och andra veckor inget alls. Mamma kan ringa på morgonen och säga att Stina inte vill gå till förskolan. Vid lämning har mamma också meddelat att Stina inte ville äta frukost hemma. Stina åker vagn till förskolan och kan ibland även komma utan skor, då det är höst och kallt ute. Det är svårt vid lämning, Stina är ledsen och det är svårt för mamma att hantera situationen.

Pedagogerna ser att mamma kämpar och säger att det hade varit bra för Stina om hon kom oftare till förskolan. Att hon kommer enligt schemat som de bestämt. Mamma förstår och säger att det ska bli bättre. Det sker ingen förändring, mamma ser trött ut och Stina är nu även ängslig och ledsen under dagen på förskolan.

Pedagogerna börjar ana oro och undrar hur familjen har det? De bokar ett möte tillsammans pedagoger och vårdnadshavare, vårdnadshavare dyker inte upp. Det bokas nya möten och även då uteblir vårdnadshavare.
- Diskutera utifrån situationen, vad kan ni som pedagoger göra mer?
Fristående verksamhetscase 3:

Föräldern kommer för att hämta sitt barn på eftermiddagen. När barnet springer ut i tamburen för att möta sin förälder följer pedagogen med för att fortsätta med det vardagsrelationella arbetet genom ett hej och en uppdatering kring vad barnet har erfarit, lekt och utforskat under dagen. Alla tre är glada och pedagogen säger tack för idag och återgår till barngruppen.

Under kommande 30 minuter försöker föräldern få sitt barn att följa med hem, men barnet vill inte ta på sig sina skor. Pedagogen hör förälderns och barnets samspel i tamburen och går till sist ut för att erbjuda sin hjälp. Föräldern säger att barnet inte vill gå hem och pedagogen svarar då vänligt: ”Om jag vore som du så skulle jag ta med mitt barn hem ändå.” Föräldern tittar på pedagogen och frågar: ”Får jag det?” Det visar sig att föräldern är rädd att om hen tvingar sitt barn att följa med hem, så kan hen bli anmäld till socialtjänsten och förlora vårdnaden om sitt barn.

Reflektera över vad som händer i caset.
- Vad tror ni att förälderns reaktion beror på?
- Vad kan pedagogen göra för att bemöta förälderns oro?
- Hur kan förskolan arbeta med att ge mer information om t ex socialtjänsten roll?
- Vilken samverkan finns med socialtjänsten?
- Kan socialtjänsten bjudas in till föräldramöte tillsammans med andra viktiga verksamheter?

Reflektionsfrågor

Reflektionsfrågor att arbeta med på förskolan/ avdelningen:
- Vad fungerar i dagens samverkan med vårdnadshavare/ föräldrar?
- Vilka rutiner och arbetssätt har vi för samverkan med vårdnadshavare? Vilka forum ska vi använda för samverkan? Vilka behöver synliggöras/ utvecklas?
- Hur ser vi på balansen mellan att bjuda in föräldrar i verksamheten, eller att skapa ett professionellt utrymme för personalen? (isärhållande/ partnerskap)
- Hur hanterar vi vårdnadshavare som vill påverka verksamheten väldigt mycket? Hur tar vi hjälp av styrdokumenten?
- Hur hanterar vi det när det är svårt att få kontakt med och/ eller kommunicera med vårdnadshavare?
- Vilka förväntningar ska vi ha på föräldrarna/ vårdnadshavarna? Vilka förväntningar kan de ha på förskolan? Hur ska vi kommunicera detta på ett tydligt sätt?
- Hur kan vi få syn på våra egna förhållningssätt, reaktioner och beteenden i relationen med vårdnadshavarna?
- Vilka kommunikationskanaler med vårdnadshavare fungerar väl i vår verksamhet och varför? Hur kan vi ta reda på det?
- Hur kan vi som pedagoger/ rektor ta huvudansvaret för relationens kvalitet i samverkan med vårdnadshavare?
- Vilka normer och föreställningar har vi i vår arbetsgrupp om hur föräldrar borde vara?
- Hur pratar vi om föräldrar/ vårdnadshavare på vår arbetsplats? Hur skulle vi vilja prata om dem för att skapa goda relationer?
- När upplever vi att det blir utmanande samtal? Hur kan vi i samtalen agera utifrån barnets bästa, ett relationellt förhållningssätt och läroplanen?
- Hur använder vi utvecklingssamtal, introduktion och vardagliga möten för att bygga samverkan och tillit?

Lästips

Lästips:

Artiklar:

Föräldrasamverkan – ömsesidighet, dialog och erkännande (Eriksson 2020): fokus på skolan men innehåller bra översikt över forskningen och även ett slags case. Dessutom kortfattat. Föräldrasamverkan – ömsesidighet, dialog och erkännande

Interkulturalitet i undervisning och skolutveckling (Lahdenperä, år ej angivet) Interkulturalitet i undervisning och skolutveckling Kort och koncist, välskrivet.

Föräldrasamverkan i mellanrummet (Wedin, år ej angivet). Föräldrasamverkan i mellanrummet Kortfattat med ett case, om samverkan med föräldrar från en annan kulturell bakgrund än lärarens.

Förhållningssätt till samverkan med föräldrar (Eriksson, 2020): Förhållningssätt till samverkan med föräldrar Kortfattat om isärhållande och partnerskap i relation till föräldrar

Antologi:

Föräldrasamverkan. Att bygga tillit. (red. Pihlgren 2017). – utvalt/ utvalda kapitel, t ex ”Samarbete med föräldrar” (Lars Eriksson), ”Föräldrasamverkan i utanförskapets Sverige” (Magnus Dahlstedt), ”Utveckla professionaliteten” (Eva Anderberg)