En trygg skola börjar med oss vuxna – att förebygga våld i barns vardag

Alla barn har rätt till en trygg skolgång. Ändå finns barn som känner sig otrygga i miljöer där de ska få vara just barn, utvecklas och lära. Att förebygga våld handlar inte bara om att agera när något har hänt, utan också om att uppmärksamma det som annars riskerar att passera obemärkt, förstå hur normer påverkar oss och ge vuxna kunskap och mod att agera. Under en kompetensutvecklingsdag i Trollhättan fördjupade sig skolpersonal i hur vi tillsammans kan skapa en tryggare vardag för barn och unga.

Trygghet är en förutsättning för lärande

På Nova i Trollhättan samlades personal från Stavreskolan F–9 och Sylteskolan 7–9 för en kompetensutvecklingsdag med fokus på våld och våldsprevention. Dagen planerades gemensamt av de skolsociala teamen på skolorna, rektorerna och cheferna för teamen. De skolsociala teamen är anställda inom Trollhättans Stad, med arbetsgivare inom både barn och utbildning och socialtjänsten.

För ett barn som känner sig otryggt kan skoldagen handla om mer än lektioner och lärande. Det kan innebära att undvika vissa platser, vara vaksam på vad andra ska säga eller göra eller hantera situationer som vuxna inte alltid känner till.

Trygghet är därför inte bara en fråga om trivsel. Den är en förutsättning för att barn ska kunna vara delaktiga, utvecklas och tillgodogöra sig sin utbildning.

Att se det som inte alltid syns

Under dagen medverkade Siren Linde och Martin Svärd, projektledare för En uppväxt fri från våld 3.0. De föreläste om våldsprevention och vuxnas betydelse i barns och ungas vardag.

Inom projektet sprider de kunskap om våld och stärker det förebyggande arbetet. En viktig del är att bredda förståelsen för vad våld är och hur olika uttryck hänger ihop.

Många barn upplever att vuxna inte alltid har insyn i det som händer omkring dem. Otrygghet kan finnas på platser och i situationer som vuxna inte uppmärksammar. Därför behöver vi ställa frågor, lyssna på barnens upplevelser och vara nyfikna även på det som händer utanför klassrummet.

Hur vuxna möter barn och elever spelar stor roll. En vuxen som ser, lyssnar och tar signaler på allvar kan vara ett viktigt stöd.

Normer formar vardagen – och vi kan påverka dem

Våld uppstår inte som en isolerad händelse. Föreställningar om hur vi förväntas vara, vilka beteenden som accepteras och hur vi förhåller oss till varandra påverkar våra relationer och vår vardag.

Under föreläsningen lyfte Siren och Martin bland annat negativa maskulinitetsnormer och kopplingen mellan normer och våld. När vi blir medvetna om vilka förväntningar och strukturer som finns kan vi också börja förändra dem.

Det handlar om att reflektera över sådant som ibland tas för givet. Vilka beteenden låter vi passera? När behöver vi sätta gränser och visa att ett beteende inte är acceptabelt?

För skolans vuxna handlar det om att tillsammans skapa tydliga förväntningar och en miljö där respekt och trygghet är självklara delar av vardagen. En deltagare från Sylteskolan beskriver hur dagen breddade förståelsen för våldets olika uttryck:

– Vi behöver förstå att det som finns längst ner i våldspyramiden också är allvarligt. Det är sådant som eleverna upplever som negativt.

Modet att agera kan göra skillnad

En viktig del av våldspreventionen är att stärka förmågan att agera när någon utsätts eller när gränser överskrids. Under dagen reflekterade deltagarna över betydelsen av att vara en aktiv åskådare: att inte bara se vad som händer, utan också göra något.

Att agera behöver inte innebära en stor insats. Det kan handla om att säga ifrån, stötta den som blivit utsatt eller hämta hjälp. Sådana handlingar visar att våld och kränkningar inte accepteras. För att fler ska våga agera behövs kunskap och en gemensam förståelse för vuxnas ansvar.

En annan deltagare från Sylteskolan lyfter värdet av att koppla diskussionerna till konkreta situationer i den egna skolmiljön:

– Det är inte bara så att vi samtalar om det här ämnet, utan vi hittar även exempel på hur vi kan ta in detta i vår egen skola och jobba med det mer konkret.

Kunskapen behöver alltså bli användbar i mötet med eleverna – i klassrummet, på rasten och i samtalen mellan kollegor.

Ett gemensamt ansvar för en tryggare skola

De skolsociala teamen på Stavreskolan och Sylteskolan var tillsammans med rektorer och chefer delaktiga i planeringen. Marko Stojanovic från teamet på Stavreskolan och Sengylj Maxhuni Prenici från teamet på Sylteskolan beskriver dagen som en gemensam satsning för att skapa samsyn kring våldsprevention.

Att förebygga våld är inget som en enskild funktion kan göra på egen hand. Det kräver en gemensam förståelse och ett engagemang hos alla vuxna som möter eleverna.

– Det här arbetet kan inte det skolsociala teamet lösa själv. Alla vuxna i skolpersonalen behöver vara med och fundera utifrån sin egen roll: Hur hanterar jag de här situationerna när jag hör eller ser något? Hur kan vi bli bättre på det?, säger Sengylj Maxhuni Prenici.

Genom samverkan mellan skola, socialtjänst, elevhälsa och andra funktioner kan fler perspektiv tas till vara och stöd sättas in tidigare. Det ökar möjligheten att upptäcka behov och arbeta förebyggande innan situationer växer sig större

Förändring börjar innan våldet uppstår

En uppväxt fri från våld 3.0 lyfter vikten av att våldsprevention börjar tidigt och omfattar mer än enskilda händelser eller individer. Arbetet behöver vara långsiktigt och handla om de normer, relationer och sammanhang som påverkar hur vi behandlar varandra.

Skolan är en viktig arena. Här går det att nå många barn och unga och stärka de vuxna som möter dem varje dag. Genom kunskap, reflektion och konkreta verktyg vill projektet bidra till att våldsprevention blir en naturlig del av fler verksamheters uppdrag.

Siren och Martin betonar att arbetet kräver ett långsiktigt perspektiv och att flera delar av samhället behöver vara delaktiga.

– Skolan och förskolan är navet i det våldspreventiva arbetet, men vi behöver alla hjälpas åt. Det här är komplext.

De ser kompetensutvecklingsdagen i Trollhättan som starten på ett fortsatt arbete. När skolpersonal, ledning och stödfunktioner får en gemensam kunskapsgrund ökar förutsättningarna för att arbetet ska leva vidare i verksamheterna.

Från kunskap till handling

Kompetensutvecklingsdagen gav deltagarna nya perspektiv och möjlighet att reflektera över sin egen roll i arbetet för en tryggare skola. För de skolsociala teamen är dagen en del av en större satsning, och för En uppväxt fri från våld 3.0 ett exempel på hur kunskap om våldsprevention kan bli en del av verksamheternas vardag. Arbetet kräver kunskap, uthållighet och vuxna som vågar se, lyssna och agera.

I grunden handlar det om något enkelt men avgörande: att varje barn ska kunna gå till skolan och känna sig tryggt – och möta vuxna som ser till att det blir möjligt.