Fyrbodalsdagen – för en gemensam framtid

Hur blir Fyrbodal en region där fler vill bo, verka och växa? Under Fyrbodalsdagen i Uddevalla samlades kommuner, näringsliv, myndigheter och andra aktörer för att att diskutera hur en gemensam framtid ser ut. Samtalen visade en stark vilja att ta vara på regionens olika styrkor – tillsammans.

Dagen tog sin utgångspunkt i arbetet med en gemensam vision och strukturbild. Deltagarna diskuterade hur regionen kan utvecklas fram till 2050. Identitet, befolkningsutveckling, näringsliv, infrastruktur och kommunal samverkan återkom i samtalen.

– Fyrbodalsdagen är viktig eftersom vi får möjlighet att träffas och prata om vår gemensamma geografiska plats och hur den ska utvecklas framöver, säger Anna Lärk Ståhlberg, förbundsdirektör.

Hon beskriver ett tydligt engagemang för framtidsfrågorna. Många perspektiv fanns representerade, men en gemensam ambition gick att urskilja: Fyrbodal ska bli starkare och bättre på att använda sina samlade möjligheter.

"Fyrbodalsdagen är viktig eftersom vi får möjlighet att träffas och prata om vår gemensamma geografiska plats och hur den ska utvecklas framöver."

— Anna Lärk Ståhlberg, förbundsdirektör

Workshop med de fyra hörnstenarna

Deltagarna delades in i två grupper där man sedan fick diskutera utmaningar och möjligheter för framtiden utifrån sina egna perspektiv. Workshopparna tog avstamp i Fyrbodalsregionens fyra hörnstenar: vattenrike, gränsland, landsbygder och trekärnigt centrum. Alla deltagare fick möjlighet att skriva ner sina tankar på vykort för de olika hörnstenarna. Korten sattes sedan upp på en whiteboard för allmän beskådan, en whiteboard som blev full.

Närheten till hav, sjöar och andra vattenmiljöer lyftes som en kvalitet för invånarna och en tillgång för företag.

– Vi pratade om Fyrbodals identitet och om Fyrbodal 2050, men också om vattnet som konkurrensfördel. Vattennära lägen skapar attraktivitet både för invånare och företag, säger Isak Flink, näringspolitisk rådgivare på Svenskt Näringsliv.

Den maritima miljön återkom även i samtalen om regionens långsiktiga utveckling. Framtidsarbetet handlar samtidigt om att förstå hur förutsättningarna har förändrats och undvika att automatiskt gå tillbaka till tidigare arbetssätt.

– Vi pratade om hur vi kan nyttja den maritima miljön i den utveckling som ligger framför oss och vilka förväntningar vi har på framtiden, säger Martin Pettersson, kommunalråd i Uddevalla.

 

Mötas över sektorsgränser

Flera deltagare betonade värdet av att mötas över sektorsgränserna. För Högskolan Väst är arbetet en möjlighet att lyssna in regionens behov och bidra till utvecklingen.

– Det är bra att deltagare från olika sektorer diskuterar vad vi vill med Fyrbodal. Högskolan vill vara en samhällsaktör och en drivande part. Då behöver vi förstå de tankar och det framtidsarbete som finns, säger Fredrik Christensson, vicerektor för samverkan vid Högskolan Väst.

 

Flera rader av åhörare sitter och lyssnar på föredragshållare framför en stor skärm.

Intresse utanför Fyrbodal

Arbetet väcker också intresse utanför regionen. Ulf Rosenqvist, samhällsplanerare i Region Värmland, deltog för att hämta inspiration till Värmlands arbete med en strukturbild. Trots olika geografiska förutsättningar ser han möjligheter att lära av varandra.

– Ni har styrkor som vi saknar och vi har styrkor som ni saknar. För att bygga Fyrbodal som plats behövs också historier och berättelser som skapar identitet, säger Ulf Rosenqvist.

Samtalen berörde även komplexa frågor på vägen mot 2050. Klimatomställning och artificiell intelligens pekades ut som förändringar som kommer att påverka kommuner, företag och invånare på olika sätt. Samverkan blir därför en strategisk förmåga.

– Jag tar med mig mycket från samtalen om hur vi får ihop vår delregion, vilka frågor som kan stärka varandra och hur de komplexa frågorna hänger samman. Det har varit spännande att ta del av olika perspektiv, säger Marcus Danell, verksamhetsledare på Wargön Innovation.

Agera gemensamt

En annan återkommande fråga var förmågan att agera gemensamt. Boel Olin, utredningsledare på Trafikverket, ser en starkare vi-känsla i Fyrbodal. Den är viktig för att regionens prioriteringar ska få genomslag.

– Jag tycker att det finns en bättre vi-känsla inom Fyrbodal. Det är avgörande för att få gehör för de frågor man driver: att man faktiskt är överens och hänger ihop. Den utvecklingen har synts ett tag, och det är roligt, säger Boel Olin.

 

Anna Lärk Ståhlberg, Boel Olin, Markus Danell, Ulf Rosenqvist och Martin Pettersson.

Sammanställning

Nu sammanställs diskussionerna och de vykort som fylldes i under dagen. Materialet ska användas i det fortsatta arbetet med visionen och strukturbilden. Deltagarna får också möjlighet att komplettera med fler tankar.

– Befolkningsutvecklingen är en kärnfråga, tillsammans med näringsliv, infrastruktur och kommunal samverkan. Ambitionen är att samla Fyrbodals 14 kommuner kring en gemensam riktning som stärker regionens attraktionskraft och tar vara på kommunernas olika förutsättningar, säger Anna Lena Sörensson, projektledare för Strukturbild.

För arrangörerna är den breda förankringen central. Visionen ska ta avstamp i Fyrbodals identitet och styrkor och ge ramarna för en framtidsbild som kommunerna kan arbeta vidare med tillsammans.

 

Senast uppdaterad: 23 okt 2026