|
– All arkitektur är manipulation, men det är inte okej att detta ofta verkar ske i blindo, säger Klas Tham, professor emeritus vid Lunds universitet. Med arkitektur kan man styra människor, hur de ska röra sig och hur de ska agera, vilket en bra arkitekt är medveten om.
Clas Tham, professor emeritus vid Lunds universitet |
Tham visar på rummet vi sitter i som exempel på hur vi styrs. Exempelvis får dörrarnas placering oss att gå in i rummet på ett ställe som arkitekten bestämt.
Tham har drygt 40 års erfarenhet som arkitekt och stadsplanerare i Sverige och Europa. Bland annat blev han utsedd till utställningsarkitekt för Bo 01 i Malmö. Anknytningen till Gåsö, där han gärna tillbringar sommaren, har lärt honom att inte dölja dramatiska övergångar i natur och arkitektur utan istället framhäva dem.
|
Finns i alla slags rum
På frågan vad arkitektur är för något svarar Tham att man under hela människans civilisation varit på det klara med att det är bra att ha några i samhället som kan planera vår bebyggelse. Det handlar om gestaltning av rum, som kan vara allt från en städskrubb till ett sovrum eller ett gaturum alternativt landskapsrum.
– I allmänhet så är människor oerhört uppmärksamma på sin miljö. Alla lägger märke till att någon brytt sig om att göra det trevligt och det gäller även småsaker som handtag och andra små detaljer.
Tham säger att detta självklart gör en arkitekt glad, men samtidigt blir det en slags ”varning”. Här kan man inte slarva, allt uppmärksammas.
 |
Att tänka efter lönar sig
– Det är dålig penningplacering att inte göra bra arkitektur. Med marknadsvärde menas att folk trivs, att det är trygga och vill bo kvar. Och den som trivs planterar träd och säger till när någon kastar skräp på gatan, säger Tham.
Detta gör att läget inte är allt, tack vare bra arkitektur så vill invånarna bo kvar på stället ändå.
– När det exempelvis gäller miljonprogrammen måste man inse att det inte hjälper att ”gulla till det lite” för att folk ska trivas. Det hade varit mycket bättre affär att göra en stor satsning från början. Beträffande miljonprogrammet så handlar det om felhantering och felbedömning av människor samt urusel hantering av pengar, menar Tham.
|
Bra och dålig arkitektur
Likaväl som man kan diskutera frågan om vad som är bra respektive dålig konst, så finns denna frågeställning även inom arkitektur.
– En känd konstprofessor sa en gång att ”konst är det som utger sig för att vara konst”. Sedan är det upp till mig som betraktare att bedöma om det är bra, om det känns i magen och berör mig, hävdar Tham.
Exempel och berättelser av Klas Tham
Holstebro
Holstebro är en Jyllandskommun, som hade problem på 60-talet. Men så bestämde sig kommunledningen för att framtiden skulle stå för kunskap, kreativitet och kultur. För de sista av kommunens slantar köpte man en skulptur av Giacometti och invånarna blev rasande över den stora kostnaden. Men detta blev den kommun som utvecklades snabbast i hela Danmark. Skulpturen blev en symbol för den förändrade kulturinriktningen.
Turning Torso
”Turning Torso är ett bra landmärke men är tveksamt på nära håll.”
Undersökningar har visat det som bor högt upp i ett hus, exempelvis på fjärde våningen, bara kommer ut hälften så ofta som de som bor på första. Därför är så pass höga hus som Turning Torso dålig för passiva boende men bra för de som är aktiva. Trots att huset verkligen utmärker sig så åker betraktaren inte hit mer än en gång.
Grythyttan
Svenska paviljongen i Sevilla står idag i Grythyttan och används som ett ”måltidens hus” med utbildning för studenter. Tack vare den fantastiska byggnaden kommer det dagligen flera busslaster för att äta på värdshuset och besöka paviljongen. Hit återkommer man gärna.
Intresserade åhörare |
Om människan i rummen mellan husen
Klas Tham talar inte bara om hus och arkitektur. Han talar om ”Människan i arkitekturen”, han talar om människans sinnliga och emotionella behov i den fysiska miljön.
Arkitekter och stadsplanerare måste ha en förståelse för hur våra sinnen tar emot signalerna som kommer emot oss. Många signaler tar vi emot omedvetet. Buller t ex förstör intrycket av en annars behaglig miljö.
- Arkitektur och stadsbyggnadskonst måste erbjuda sinnlig lust och rik stimulans, de måste underlätta, inte försvåra kontakter mellan människor, de måste hjälpa människor att finna trygghet och stolthet där de bor.
|
Förutom att vi ser och skapar oss en uppfattning om vår omgivning så har vi alla våra andra sinnen som på olika sätt påverkar oss;
- Hörselsinnet - fågelsång, fotsteg, människors röster, rinnande vatten, men buller stressar oss och ger högt blodtryck
- Kinestetiska sinnet – relaterar oss till tyngdkraften, t ex trappor, balkonger, torn
- Känselsinnet - sol, skugga, lä, blåst
- Luktsinnet – rumsbeskrivande dofter från blommor, caféer och dofter från bröd och kaffe eller sopor eller källare
- Smaksinnet – nära förbundet med Luktsinnet
Hur tar vi in ljuset i våra rum?
När Klas Tham talar om rum är det alla rum både ute och inne som han menar. Ljus, motljus, blänk av vatten, solglitter... i stadsplanering och arkitektur är insläpp av ljus ett måste.
Bo01
Vatten älskar vi! När Klas Tham som ansvarig arkitekt för Bo01 skulle planera bostäderna var kravet från beställaren att från alla lägenheter skulle de boende kunna se vatten – och det gör dom. Om lägenheterna inte ligger mot havet så finns vatten i någon form på gården.
- Vi planerade också grupper av bebyggelse och plantering av buskar för att förlänga utesittarsäsongen.
I ett sammanhängande bostadsområde är det bl a arkitekturens variation som skapar trivsel.
- Kommuner borde blanda många olika byggherrar för att på ett enklare sätt få till stånd en variation i bebyggelsen. Upprepning är döden i livet.
Kärlek i arkitekturen
Vill man vara rationell måste man visa kärlek och empati. Arkitekter måste våga vara emotionella. Människan har rätt att få det stöd från sin livsmiljö som hon behöver för att utveckla empati.
- Att ge denna kärlek är inte bara vackert, utan i djupaste mening rationellt.
Text: Lilian Nilsson och Åsa Johansson. Foto: Åsa Johansson
2007-12-14
|
ENGLISH